Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom.

Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Mathias Uhlén, professor vid KTH och Scilifelab, samt styreselordförande vid Scandibio Therapeutics, hittar nya vägar för att behandla Alzheimers sjukdom. Foto: GUSTAV CEDER

Mathias Uhlén, professor vid KTH, en av Sveriges mest välkända internationella forskare och styrelseordförande i Scandibio Therapeutics, lyfter fram den nya fas 3-studien som ett avgörande steg för att pröva en behandlingsprincip som riktar sig mot mitokondriell dysfunktion vid Alzheimers sjukdom.

– Alzheimers sjukdom är fortfarande en av vår tids största medicinska utmaningar. Starten av denna fas 3-studie markerar en viktig milstolpe i vår resa från systembiologisk forskning till klinisk tillämpning, säger Mathias Uhlén.

Scandibio startar nu en fas 3-studie för att utvärdera läkemedelskandidaten Combined Metabolic Activator, CMA, vid Alzheimers sjukdom. Studien ska omfatta 600 patienter och genomförs vid nio kliniska centra i Turkiet. Målet är att pröva om CMA kan påverka den mitokondriella dysfunktion som allt oftare lyfts fram som en drivande mekanism bakom sjukdomsprogressionen.

Central biologisk mekanism

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens och kännetecknas av successiv kognitiv nedgång. Ett växande forskningsunderlag visar att störd energimetabolism i hjärnan och nedsatt mitokondriefunktion kan bidra till symtomutvecklingen. CMA är formulerat för att stärka cellernas energiproduktion genom att förbättra NAD⁺-metabolism, stimulera fettsyreoxidation och minska oxidativ stress.

Enligt Mathias Uhlén, innebär studiestarten en möjlighet att i större skala pröva en behandlingsprincip som riktar sig mot en central biologisk mekanism vid neurodegeneration. Läkemedelskandidaten tas oralt och består av L-serin, N-acetyl-L-cystein, nikotinamid och L-karnitintartrat. I tidigare fas 2-studier har CMA visat både kognitiva förbättringar och gynnsamma effekter på systemiska metabola profiler, samtidigt som säkerhet och tolerabilitet bedömts som goda. Dessa resultat ligger till grund för den nu aktuella prövningen, en av de största kliniska satsningarna hittills inom området mitokondriell dysfunktion.

Olof Nord, vd för Scandibio, betonar att bolaget är nöjt med att de första patienterna redan har inkluderats.

Adil Mardinoglu, professor vid King’s College London och forskningschef, beskriver CMA som en potentiellt ny terapeutisk strategi. Genom att adressera mitokondriell dysfunktion hoppas bolaget kunna påverka sjukdomsförloppet, inte enbart symtomen.

Rekryteringen av patienter fortsätter och studien väntas avslutas under 2026. CMA är ännu inte godkänt för någon indikation.

Liknande poster

Forskaren Tomas Deierborg låter resultaten överraska 

Forskaren Tomas Deierborg låter resultaten överraska 

För professorn som forskar om neuroinflammation börjar det mest intressanta ofta när resultaten går emot hypotesen. Intervju med Tomas Deierborg om demens och vad som kan minska riskerna. Och vad som ökar de.

Nytt blodtest ska förbättra stadieindelning vid Alzheimer

Nytt blodtest ska förbättra stadieindelning vid Alzheimer

Ett femårigt projekt lett av Sebastian Palmqvist vid Lunds universitet får cirka 190 miljoner kronor från amerikanska NIH/NIA. Målet är att kliniskt validera ett blodtest baserat på MTBR-tau243, med ambitionen att nå FDA-godkännande inom fem år.

Debatt: Parkinsonsjuksköterskan behövs – de ökar patientsäkerhet, kvalitet och jämlikhet

Debatt: Parkinsonsjuksköterskan behövs – de ökar patientsäkerhet, kvalitet och jämlikhet

Specialiserade sjuksköterskor behovs för att säkra patientsäkerhet, vårdkvalitet och jämlik vård för patienter med en sådan komplex situation som att ha Parkinsons sjukdom. Det skriver Carina Hellqvist, doktorerad specialistsjuksköterska vid Linköpings universitetssjukhus. 

Nytt ALS-läkemedel specialdesignas för FUS-variant

Nytt ALS-läkemedel specialdesignas för FUS-variant

ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet har orsak att vara glada, när över trettio års arbete gett resultat. Ett nytt precisionsläkemedel visar goda resultat för den grupp ALS-patienter som har den ovanliga FUS-varianten av sjukdomen.

PFAS-exponering kan vara underskattad

PFAS-exponering kan vara underskattad

En studie från Örebro universitet och Norska Folkehelseinstituttet tyder på att människors exponering för PFAS är högre än tidigare estimeringar. Ämnen som kan bidra till kognitiva sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons.

Geografiska skillnader i ventilatorbehandling vid ALS

Geografiska skillnader i ventilatorbehandling vid ALS

Tillgången till invasiv ventilatorbehandling vid amyotrofisk lateral skleros, ALS, varierar mellan olika delar av Sverige. Det visar den hittills största svenska populationsbaserade studien av hemventilation vid ALS.

AI-modell identifierar flera neurodegenerativa sjukdomar i blodprov

AI-modell identifierar flera neurodegenerativa sjukdomar i blodprov

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en AI-modell som analyserar proteiner i blod och kan skilja mellan flera sjukdomstillstånd som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS, frontotemporal demens och tidigare stroke.

Samband mellan herpesvirus och Alzheimers belönas

Samband mellan herpesvirus och Alzheimers belönas

Svenska Läkarsällskapet har utsett Hugo Lövheim till pristagare av Inga Sandeborgpriset för sina upptäckter kring hur vanliga herpesvirus påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom. "Vår forskning om herpesvirus som möjlig orsak till Alzheimers sjukdom har ibland mötts av skepsis", berättar forskaren…

TV: Missade du Neurologiveckan 2026 – hör några röster här!

TV: Missade du Neurologiveckan 2026 – hör några röster här!

Nästan varje år arrangerar Svenska Neurologiföreningen en veckan som tar upp aktuella ämnen inom neurologi i Sverige. Missade du mötet kan du höra vad Peter Thomasson Sommers och Elisabeth Frylestam från Halland, tyckte var mest intressant.

TV: Per Odin om sen fas av Parkinsons – och hur vården borde se ut

TV: Per Odin om sen fas av Parkinsons – och hur vården borde se ut

Den sena fasen av Parkinsons sjukdom är svår, men det finns insatser att göra för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp. Hör Per Odin, överläkare och neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, berätta om Clasp-studien i en intervju under Neurologidagarna i Jönköping…

Stamceller mot Parkinsons har överlevt i hjärnan

Stamceller mot Parkinsons har överlevt i hjärnan

En första klinisk studie visar att dopaminceller framställda från pluripotenta stamceller kan transplanteras till hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom och överleva. Inga allvarliga biverkningar observerades under det första året, enligt studie vid Lunds Universitet.

Liten grupp av ALS-patienter kan få tofersen

Liten grupp av ALS-patienter kan få tofersen

NT-rådet öppnar för begränsad användning av tofersen vid den specifika SOD1-typen av ALS. Efter individuell prövning i ett nationellt behandlingsråd kan dessa patienter eventuellt få tillgång till behandlingen.

Utbyte behövs – för forskning, behandlingsresultat och patientens livskvalitet

Utbyte behövs – för forskning, behandlingsresultat och patientens livskvalitet

Alla behövs. Det var ett av de återkommande budskapen hos talarna under årets Neurologivecka, som hölls i Jönköping i soliga maj. "Regelbunden kontakt med specialister är en av de faktorer som ger ökad livskvalitet", sa Per Odin, professor och specialist…

90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons

90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons

Hur hänger humöret ihop med Parkinsons sjukdom? Det tänker en internationell forskargrupp ledd av Åsa Mackenzie vid Lunds […]

Ny metod kvantifierar hjärnans städsystem

Ny metod kvantifierar hjärnans städsystem

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för kvantitativ analys av vätskeflödet mellan cerebrospinalvätska och hjärnans interstitiella vävnad hos människa.

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En enda tår från ögat kan innehålla samma information som en smärtsam och tidsödande lumbalpunktion - men helt utan risker. Det menar oftamologen Marlies Gijs. – Den centrala frågan är förstås hur vi kan få ett kliniskt värde och faktiskt…

NT-rådet avråder från lecanemab

NT-rådet avråder från lecanemab

Det svenska bolaget Bioarctic har tillsammans med Eisai utvecklat en bromsmedicin att ge vid Alzheimers sjukdom. I mitten av april kom NT-rådets rekommendation till regionerna: Använd inte lecanemab.

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

En studie från Karolinska Institutet visar att högre köttintag kan vara kopplat till lägre risk för kognitiv nedgång hos bärare av APOE4, en riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Trygga utemiljöer och egen plats för personal. Ny byggs ett nytt boende för människor med demens av kommunen i Norrköping, baserat på forskning. 

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Vid AD/PD 2026 presenterades nya data efter behandling med lecanemab i verklig vård. Resultaten, framtagna av Eisai i samarbete med Bioarctic, ger en mer nyanserad bild av behandlingens långsiktiga användning vid tidig Alzheimers sjukdom.