Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stamceller mot Parkinsons har överlevt i hjärnan

En första klinisk studie visar att dopaminceller framställda från pluripotenta stamceller kan transplanteras till hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom och överleva där. Inga allvarliga biverkningar direkt kopplade till cellpreparatet observerades under det första året, enligt studie vid Lunds Universitet.

Åtta patienter ingick i parkinsonstudien. Foto: Skånes universitetssjukhus, Gunnar Gunnarsson.

Vid Parkinsons sjukdom bryts dopaminproducerande nervceller i substantia nigra successivt ned. Dagens läkemedelsbehandling kan kompensera för dopaminbristen, men ersätter inte de förlorade nervcellerna. Effekten blir dessutom ofta mer ojämn efter lång tids sjukdom, samtidigt som risken för motoriska fluktuationer och dyskinesier ökar.

Den nya behandlingsstrategin syftar i stället till att reparera hjärnans dopaminproduktion med ett behandlingstillfälle. Cellpreparatet består av dopaminerga nervcellsförstadier som har framställts från mänskliga embryonala stamceller. Efter transplantation i hjärnan är avsikten att cellerna ska mogna till funktionella dopaminproducerande nervceller och bilda nya nervfibrer.

– Möjligheten att ersätta de nervceller som går förlorade vid Parkinsons har länge varit ett mål inom forskningsfältet. De här resultaten är en viktig milstolpe och ger stöd för fortsatt utveckling av stamcellsbaserade behandlingar, säger Malin Parmar, professor vid Lunds universitet och ansvarig för STEM-PD-programmet, i ett pressmeddelande från universitetet.

Åtta personer med Parkinsons sjukdom fick cellpreparatet i två olika doser. Samtliga transplantationer genomfördes vid Skånes universitetssjukhus. Efter ingreppet behandlades deltagarna med immundämpande läkemedel under tolv månader för att minska risken för avstötning.

Sju deltagare fullföljde uppföljningen efter ett år. En patient avled till följd av en lunginfektion som enligt forskarna inte var relaterad till cellpreparatet. Sex av de sju deltagarna kunde minska sin behandling med parkinsonläkemedel. PET-undersökningar efter sex och tolv månader visade tidiga tecken på att transplantaten hade överlevt och börjat bilda dopaminproducerande nervvävnad.

De neurokirurgiska ingreppen tolererades över lag väl och inga allvarliga biverkningar kunde direkt kopplas till de transplanterade cellerna. Forskarna observerade inte heller några transplantatinducerade dyskinesier, en komplikation som tidigare har uppmärksammats vid transplantation av dopaminproducerande fosterceller.

Studien var i första hand utformad för att undersöka behandlingens säkerhet och tolerabilitet. Det begränsade antalet deltagare och avsaknaden av en kontrollgrupp innebär därför att det ännu inte går att dra säkra slutsatser om den kliniska effekten. De möjliga förändringarna i symtom och läkemedelsbehov behöver följas under längre tid.

– Att vi har uppnått studiens primära utfallsmått och samtidigt kunnat visa att cellpreparatet är säkert är ett viktigt steg framåt. Vi hoppas nu att de tidiga tecknen på cellöverlevnad och klinisk förbättring fortsätter att öka med tiden, säger Gesine Paul-Visse, professor vid Lunds universitet och huvudprövare vid Skånes universitetssjukhus.

STEM-PD bygger vidare på den forskning om transplantation av dopaminceller som inleddes i Lund för omkring 40 år sedan. I de tidiga försöken användes nervvävnad från foster. Resultaten gav stöd för att transplanterade dopaminceller kan överleva länge och påverka motoriska symtom, men tillgången på vävnad, variationer mellan transplantat och etiska frågor har begränsat möjligheten att utveckla metoden till en standardiserad behandling.

Pluripotenta stamceller ger möjlighet att framställa dopaminerga nervcellsförstadier under mer kontrollerade former och i större skala. Samtidigt måste behandlingen uppfylla höga krav på bland annat cellernas identitet, renhet, mognadsgrad och genetiska stabilitet. Risken för oönskad celltillväxt och andra långsiktiga komplikationer behöver också följas noggrant. Aldrig tidigare har Pluripotenta stamceller  använts i Sverige och det är den första europeiska studien av en sådan behandling vid Parkinsons sjukdom. Programmet leds av Lunds universitet i samarbete med Skånes universitetssjukhus, Cambridge University Hospital och University College London.

Forskarna fortsätter nu den långsiktiga uppföljningen för att bedöma transplantatens överlevnad och funktion samt behandlingens säkerhet och möjliga kliniska effekter.

– Vi hoppas att detta blir början på något nytt som i slutändan kan komma att gynna en bredare grupp av personer med Parkinsons sjukdom, säger Roger Barker, professor och klinisk ledare för STEM-PD vid Cambridge University Hospital.

Läs mer:

Preclinical quality, safety, and efficacy of a human embryonic stem cell-derived product for the treatment of Parkinson’s disease, STEM-PD

Liknande poster

Liten grupp av ALS-patienter kan få tofersen

Liten grupp av ALS-patienter kan få tofersen

NT-rådet öppnar för begränsad användning av tofersen vid den specifika SOD1-typen av ALS. Efter individuell prövning i ett nationellt behandlingsråd kan dessa patienter eventuellt få tillgång till behandlingen.

Utbyte behövs – för forskning, behandlingsresultat och patientens livskvalitet

Utbyte behövs – för forskning, behandlingsresultat och patientens livskvalitet

Alla behövs. Det var ett av de återkommande budskapen hos talarna under årets Neurologivecka, som hölls i Jönköping i soliga maj. "Regelbunden kontakt med specialister är en av de faktorer som ger ökad livskvalitet", sa Per Odin, professor och specialist…

90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons

90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons

Hur hänger humöret ihop med Parkinsons sjukdom? Det tänker en internationell forskargrupp ledd av Åsa Mackenzie vid Lunds […]

Ny metod kvantifierar hjärnans städsystem

Ny metod kvantifierar hjärnans städsystem

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för kvantitativ analys av vätskeflödet mellan cerebrospinalvätska och hjärnans interstitiella vävnad hos människa.

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En enda tår från ögat kan innehålla samma information som en smärtsam och tidsödande lumbalpunktion - men helt utan risker. Det menar oftamologen Marlies Gijs. – Den centrala frågan är förstås hur vi kan få ett kliniskt värde och faktiskt…

NT-rådet avråder från lecanemab

NT-rådet avråder från lecanemab

Det svenska bolaget Bioarctic har tillsammans med Eisai utvecklat en bromsmedicin att ge vid Alzheimers sjukdom. I mitten av april kom NT-rådets rekommendation till regionerna: Använd inte lecanemab.

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

En studie från Karolinska Institutet visar att högre köttintag kan vara kopplat till lägre risk för kognitiv nedgång hos bärare av APOE4, en riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Trygga utemiljöer och egen plats för personal. Ny byggs ett nytt boende för människor med demens av kommunen i Norrköping, baserat på forskning. 

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Vid AD/PD 2026 presenterades nya data efter behandling med lecanemab i verklig vård. Resultaten, framtagna av Eisai i samarbete med Bioarctic, ger en mer nyanserad bild av behandlingens långsiktiga användning vid tidig Alzheimers sjukdom.

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialminister Jakob Forssmed vill utreda hur bra och innovativa läkemedel ska komma patienter till del i Sverige. – Jag vill se ett mer förutsägbart och transparent system, säger han i intervju med Neurologi i Sveriges chefredaktör Hanna Brodda.

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privatpersonen Leif Lundblad skrev in i sitt testamente att Karolinska Institutet skulle få en dryg halv miljard av hans förmögenhet för att höja forskningen inom demenssjukdomarna. – Detta är den största donationen till ett svenskt lärosäte i modern tid, säger…

Dosen av nya ALS-behandling ska individanpassas

Alla patienter med ALS ska inte ha samma dos av det nya läkemedlet Tofersen,skriver Laura Leykam som i sin avhandling från Umeå universitet bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad analysmetod.

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Kan vården bli jämlik? Den frågan ställdes i inbjudan när Parkinsonförbundet bjöd in till ett möte i Sveriges riksdag i slutet av februari. När det kommer till vården för parkinsonpatienter är frågan relevant.

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Enkla övningar som görs varje dag och proteinrik näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. Den fysiska förmågan förbättrades och omsorgsbehovet minskade. Det visar ny studie från Karolinska Institutet.

Pod om Huntington från Skåne

Pod om Huntington från Skåne

Forskning pågår inom den svåra neurologisk sjukdomen Huntington. Det har saknats bot eller bromsmedicin, men forskning pågår. Hör mer i podden Huntington, jakten på behandling, som ges ut av Vetenskap & Hälsa.

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Uppskattat drama om pappa med Alzheimer

Uppskattat drama om pappa med Alzheimer

Utvecklingen av Alzheimers sjukdom har gestaltats av flera konstnärer. Nu är det Teater Trixter som tagit sig an verket The Father, skriven av franske dramatikern Florian Zeller.

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Tänk en klubb för människor som är besatta av att förstå, lära sig mer och helst bromsa rörelsesjukdomar, med extra stort intresse för Parkinsons sjukdom. Det är Swemodis. – Nätverk är viktiga, det är ett nödvändigt kunskapsutbyte och dessutom är…