Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Samband mellan herpesvirus och Alzheimers belönas

Svenska Läkarsällskapet har utsett Hugo Lövheim till pristagare av Inga Sandeborgpriset för sina upptäckter kring hur vanliga herpesvirus påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Arbetet har bidragit till ökad kunskap om hur virusinfektioner, genetiska faktorer och risken för demenssjukdom kan hänga samman.

Hugo Lövheim, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

I epidemiologiska och kliniska studier har Hugo Lövheim och hans forskargrupp bland annat visat hur genetiska faktorer och virusbärarskap samverkar. Forskningen har också pekat på att behandling med antivirala läkemedel kan minska risken för Alzheimers sjukdom.

Forskningsområdet har fått ytterligare aktualitet genom studier som tyder på att vaccination mot bältros kan vara kopplad till en minskad risk för demens. Hugo Lövheims forskning bidrar till förståelsen av de biologiska mekanismer som kan ligga bakom sådana samband.

– Vår forskning om herpesvirus som möjlig orsak till Alzheimers sjukdom har ibland mötts av skepsis. Att tilldelas Inga Sandeborgs pris är uppmuntrande och ger ny energi att fortsätta arbetet. Jag hoppas att fler forskare intresserar sig för kopplingen mellan infektioner och Alzheimers sjukdom, säger Hugo Lövheim, i ett pressmeddelande.

Inga Sandeborgs pris delas ut vartannat år till den eller de som gjort sig bäst förtjänta genom vetenskapliga arbeten rörande Alzheimers sjukdom eller andra degenerativa sjukdomar i centrala nervsystemet. Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 20 oktober 2026. Pristagaren belönas med 130 000 kronor.

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn.

Även Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, tilldelas en utmärkelse. Bengt Winblads pris, tilldelas Erikssodotter för sina långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning. Maria Eriksdotters har bland annat bedrivit banbrytande forskning om tillförsel av nervtillväxtfaktorn NGF hos patienter med Alzheimers sjukdom. Hon har också bidragit praktiskt genom att utveckla det nationella kvalitetsregistret SveDem, som växt till en av världens största databaser om demenssjukdomar. Registret möjliggör systematisk uppföljning och forskning som har bidragit till ökad kvalitet i demensvården och skapat förutsättningar för en mer jämlik och kunskapsbaserad vård i Sverige.

– Priset betyder enormt mycket för mig och jag är så glad och stolt. Det är ett erkännande av både min forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn NGF vid Alzheimers sjukdom och mitt arbete med SveDem för att förbättra vården och behandlingen av personer med demenssjukdom. Priset bidrar också till att uppmärksamma en av vår tids stora folkhälsoutmaningar; demenssjukdomarna, säger Maria Eriksdotter.

Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset delas ut årligen av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen, med en prissumma på 120 000 kronor, samt ett forskningsanslag på 240 000 kronor.

Liknande poster

TV: Missade du Neurologiveckan 2026 – hör några röster här!

TV: Missade du Neurologiveckan 2026 – hör några röster här!

Nästan varje år arrangerar Svenska Neurologiföreningen en veckan som tar upp aktuella ämnen inom neurologi i Sverige. Missade du mötet kan du höra vad Peter Thomasson Sommers och Elisabeth Frylestam från Halland, tyckte var mest intressant.

TV: Per Odin om sen fas av Parkinsons – och hur vården borde se ut

TV: Per Odin om sen fas av Parkinsons – och hur vården borde se ut

Den sena fasen av Parkinsons sjukdom är svår, men det finns insatser att göra för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp. Hör Per Odin, överläkare och neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, berätta om Clasp-studien i en intervju under Neurologidagarna i Jönköping…

Stamceller mot Parkinsons har överlevt i hjärnan

Stamceller mot Parkinsons har överlevt i hjärnan

En första klinisk studie visar att dopaminceller framställda från pluripotenta stamceller kan transplanteras till hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom och överleva. Inga allvarliga biverkningar observerades under det första året, enligt studie vid Lunds Universitet.

Liten grupp av ALS-patienter kan få tofersen

Liten grupp av ALS-patienter kan få tofersen

NT-rådet öppnar för begränsad användning av tofersen vid den specifika SOD1-typen av ALS. Efter individuell prövning i ett nationellt behandlingsråd kan dessa patienter eventuellt få tillgång till behandlingen.

Utbyte behövs – för forskning, behandlingsresultat och patientens livskvalitet

Utbyte behövs – för forskning, behandlingsresultat och patientens livskvalitet

Alla behövs. Det var ett av de återkommande budskapen hos talarna under årets Neurologivecka, som hölls i Jönköping i soliga maj. "Regelbunden kontakt med specialister är en av de faktorer som ger ökad livskvalitet", sa Per Odin, professor och specialist…

90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons

90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons

Hur hänger humöret ihop med Parkinsons sjukdom? Det tänker en internationell forskargrupp ledd av Åsa Mackenzie vid Lunds […]

Ny metod kvantifierar hjärnans städsystem

Ny metod kvantifierar hjärnans städsystem

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för kvantitativ analys av vätskeflödet mellan cerebrospinalvätska och hjärnans interstitiella vävnad hos människa.

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En enda tår från ögat kan innehålla samma information som en smärtsam och tidsödande lumbalpunktion - men helt utan risker. Det menar oftamologen Marlies Gijs. – Den centrala frågan är förstås hur vi kan få ett kliniskt värde och faktiskt…

NT-rådet avråder från lecanemab

NT-rådet avråder från lecanemab

Det svenska bolaget Bioarctic har tillsammans med Eisai utvecklat en bromsmedicin att ge vid Alzheimers sjukdom. I mitten av april kom NT-rådets rekommendation till regionerna: Använd inte lecanemab.

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

En studie från Karolinska Institutet visar att högre köttintag kan vara kopplat till lägre risk för kognitiv nedgång hos bärare av APOE4, en riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Trygga utemiljöer och egen plats för personal. Ny byggs ett nytt boende för människor med demens av kommunen i Norrköping, baserat på forskning. 

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Vid AD/PD 2026 presenterades nya data efter behandling med lecanemab i verklig vård. Resultaten, framtagna av Eisai i samarbete med Bioarctic, ger en mer nyanserad bild av behandlingens långsiktiga användning vid tidig Alzheimers sjukdom.

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialminister Jakob Forssmed vill utreda hur bra och innovativa läkemedel ska komma patienter till del i Sverige. – Jag vill se ett mer förutsägbart och transparent system, säger han i intervju med Neurologi i Sveriges chefredaktör Hanna Brodda.

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privatpersonen Leif Lundblad skrev in i sitt testamente att Karolinska Institutet skulle få en dryg halv miljard av hans förmögenhet för att höja forskningen inom demenssjukdomarna. – Detta är den största donationen till ett svenskt lärosäte i modern tid, säger…

Dosen av nya ALS-behandling ska individanpassas

Alla patienter med ALS ska inte ha samma dos av det nya läkemedlet Tofersen,skriver Laura Leykam som i sin avhandling från Umeå universitet bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad analysmetod.

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Kan vården bli jämlik? Den frågan ställdes i inbjudan när Parkinsonförbundet bjöd in till ett möte i Sveriges riksdag i slutet av februari. När det kommer till vården för parkinsonpatienter är frågan relevant.

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Enkla övningar som görs varje dag och proteinrik näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. Den fysiska förmågan förbättrades och omsorgsbehovet minskade. Det visar ny studie från Karolinska Institutet.

Pod om Huntington från Skåne

Pod om Huntington från Skåne

Forskning pågår inom den svåra neurologisk sjukdomen Huntington. Det har saknats bot eller bromsmedicin, men forskning pågår. Hör mer i podden Huntington, jakten på behandling, som ges ut av Vetenskap & Hälsa.

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.