Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Trygga utemiljöer och egen plats för personal. Ny byggs ett nytt boende för människor med demens av kommunen i Norrköping, baserat på forskning. 

Utemiljöer är viktiga för Norrköpings nya demensboende.

Välkomnande och funktionella utemiljöer där de boende kan vistas när de själva vill, förstärker hälsan och välbefinnandet. Vid boendet kommer därför hälften av lägenheterna ha egen uteplats och hälften balkong, plus att alla kommer att ha tillgång till en av de två innergårdarna på 350 kvadratmeter vardera plus en generös gemensam trädgård. Årstidernas växlingar i naturen kommer också att synas tydligt inifrån boendet.

– Vi som forskar om vårdmiljöer vill bidra till att göra vården och omsorgen bättre och det är glädjande att kunskapen nu tas tillvara, säger Helle Wijk i ett pressmeddelande från kommunen.

Hon och Madeleine Liljegren forskar vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet och har varit med i planeringen.

– Den fysiska miljön är en viktig del av ett boende och att använda sig av utomhusmiljön i vardagen kan främja gamla vanor, vilket betyder mycket för hälsa och trivsel. I min avhandling delar jag in den fysiska miljön i fyra zoner av kontakt med utemiljön och det här boendet erbjuder hög tillgång till alla zoner, säger Madeleine Liljegren.

Boendet utformas för att skapa en känsla av en liten, trygg och förutsägbar enhet med närhet till personal. Det byggs i två plan och är indelat i åtta enheter med tio lägenheter vardera.

– Planeringen har genomsyrats av samarbete för att det ska bli så bra som möjligt för såväl boende som personal. Planlösningen har löpande utvärderats utifrån nära kontakt med representanter från olika yrkesgrupper och Norrköpings demensförening. Alla dessa perspektiv har varit viktiga, säger Ida Björkman, vård- och omsorgsdirektör.

– Kommunal ser positivt på att man lyssnat in medarbetarnas perspektiv och gett dem chansen att vara delaktiga. Det som också sticker ut i detta projekt är personalutrymmena, att personalen ges möjlighet att verkligen gå undan och vara lediga på sina raster utan att kunna bli störda, säger Miranda Torndahl, arbetsmiljösamordnare på Kommunal Sektion Norrköping.

Entreprenör är Peab.

Liknande poster

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Vid AD/PD 2026 presenterades nya data efter behandling med lecanemab i verklig vård. Resultaten, framtagna av Eisai i samarbete med Bioarctic, ger en mer nyanserad bild av behandlingens långsiktiga användning vid tidig Alzheimers sjukdom.

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialminister Jakob Forssmed vill utreda hur bra och innovativa läkemedel ska komma patienter till del i Sverige. – Jag vill se ett mer förutsägbart och transparent system, säger han i intervju med Neurologi i Sveriges chefredaktör Hanna Brodda.

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privatpersonen Leif Lundblad skrev in i sitt testamente att Karolinska Institutet skulle få en dryg halv miljard av hans förmögenhet för att höja forskningen inom demenssjukdomarna. – Detta är den största donationen till ett svenskt lärosäte i modern tid, säger…

Dosen av nya ALS-behandling ska individanpassas

Alla patienter med ALS ska inte ha samma dos av det nya läkemedlet Tofersen,skriver Laura Leykam som i sin avhandling från Umeå universitet bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad analysmetod.

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Kan vården bli jämlik? Den frågan ställdes i inbjudan när Parkinsonförbundet bjöd in till ett möte i Sveriges riksdag i slutet av februari. När det kommer till vården för parkinsonpatienter är frågan relevant.

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Enkla övningar som görs varje dag och proteinrik näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. Den fysiska förmågan förbättrades och omsorgsbehovet minskade. Det visar ny studie från Karolinska Institutet.

Pod om Huntington från Skåne

Pod om Huntington från Skåne

Forskning pågår inom den svåra neurologisk sjukdomen Huntington. Det har saknats bot eller bromsmedicin, men forskning pågår. Hör mer i podden Huntington, jakten på behandling, som ges ut av Vetenskap & Hälsa.

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Alzheimerhjärnan “drunknar” i för mycket amyloida plack. Forskare på Karolinska Institutet kan nu visa ett nytt sätt att påverka nybildningen av proteinet.

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete.

Konferensen i Colombo – en milstolpe för nEUROcare

Konferensen i Colombo – en milstolpe för nEUROcare

Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar har varit så gott som osynliga inom Sri Lankas sjukvård. Men nyligen hölls den allra första konferensen inom området. Initiativet har tagits av Högskolan Kristianstad, som driver projektet nEUROcare.

Immunterapi som framtida behandling mot neurodegenerativa sjukdomar

Immunterapi som framtida behandling mot neurodegenerativa sjukdomar

Immunterapi mot tumor necrosis factor alpha (TNFα) och andra proinflammatoriska molekyler har revolutionerat vården av patienter med reumatoid artrit och vissa andra autoimmuna sjuk domar. Antikroppsbaserad behandling har med framgång även börjat användas mot en rad andra tillstånd, såsom osteoporos,…