90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons
Hur hänger humöret ihop med Parkinsons sjukdom? Det tänker en internationell forskargrupp ledd av Åsa Mackenzie vid Lunds universitet ta reda på.
Åsa Mackenzie, Lunds universitet.
Forskargruppen har nu beviljats ett anslag på 90 miljoner kronor från Aligning Science Across Parkinson’s Initiative, i samarbete med The Michael J Fox Foundation for Parkinson’s Research. Anslaget ska användas till att fördjupa kunskapen om behandling av Parkinsons sjukdom, med särskilt fokus på depression, ångest och andra psykiatriska och kognitiva symtom i syfte att ta fram mer riktade behandlingsmetoder.
– De icke-motoriska symtomen vid Parkinson är både vanliga och mycket belastande för patienterna, men de är fortfarande dåligt förstådda. Depression är till exempel det vanligaste psykiatriska symtomet och drabbar kvinnor och män i ungefär samma utsträckning. Vi vill förstå var i hjärnan de här symtomen uppstår och om de delar mekanismer med de motoriska symtomen eller om det handlar om andra system, säger Åsa Mackenzie, forskargruppschef inom molekylär neuroanatomi vid Lunds universitet och den som leder hela projektet.
Projektet fokuserar särskilt på den subthalamiska kärnan i hjärnan, ett område som används vid behandling med djup hjärnstimulering, DBS. Forskarna vill kartlägga hur olika nervkretsar påverkar både motoriska och psykiatriska symtom samt varför små skillnader i stimulering kan ge olika effekter och biverkningar.
Studien kombinerar klinisk forskning på patienter med experimentella studier i djurmodeller. Förhoppningen är att resultaten inte bara ska förbättra behandlingen vid Parkinsons sjukdom utan även bidra till ökad förståelse för andra neurologiska och psykiatriska tillstånd där DBS används, exempelvis tvångssyndrom, dystoni och behandlingsresistent depression. Ska pågå i tre år.
– Många som senare får diagnosen Parkinsons sjukdom söker vård för tillstånd som depression eller ångest flera år innan de motoriska symtomen uppträder. I dagsläget finns det inga tillförlitliga sätt att koppla dessa psykiatriska och kognitiva symtom till Parkinsons sjukdom, vilket försvårar diagnosen. Om vi kan få en bättre förståelse för den underliggande biologin skulle detta på sikt kunna öppna upp nya möjligheter för tidigare diagnos, samt både symtomlindrande och sjukdomsmodifierande behandlingar riktade mot denna typ av icke-motoriska symtom, säger Mackenzie.
