Nytt blodtest ska förbättra stadieindelning vid Alzheimer

Debatt: Parkinsonsjuksköterskan behövs – de ökar patientsäkerhet, kvalitet och jämlikhet

Specialiserade sjuksköterskor behovs för att säkra patientsäkerhet, vårdkvalitet och jämlik vård för patienter med en sådan komplex situation som att ha Parkinsons sjukdom. Det skriver Carina Hellqvist, doktorerad specialistsjuksköterska vid Linköpings universitetssjukhus. 

Nytt ALS-läkemedel specialdesignas för FUS-variant

ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet har orsak att vara glada, när över trettio års arbete gett resultat. Ett nytt precisionsläkemedel visar goda resultat för den grupp ALS-patienter som har den ovanliga FUS-varianten av sjukdomen.

PFAS-exponering kan vara underskattad

En studie från Örebro universitet och Norska Folkehelseinstituttet tyder på att människors exponering för PFAS är högre än tidigare estimeringar. Ämnen som kan bidra till kognitiva sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons.

Geografiska skillnader i ventilatorbehandling vid ALS

Tillgången till invasiv ventilatorbehandling vid amyotrofisk lateral skleros, ALS, varierar mellan olika delar av Sverige. Det visar den hittills största svenska populationsbaserade studien av hemventilation vid ALS.

AI-modell identifierar flera neurodegenerativa sjukdomar i blodprov

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en AI-modell som analyserar proteiner i blod och kan skilja mellan flera sjukdomstillstånd som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS, frontotemporal demens och tidigare stroke.

Samband mellan herpesvirus och Alzheimers belönas

Svenska Läkarsällskapet har utsett Hugo Lövheim till pristagare av Inga Sandeborgpriset för sina upptäckter kring hur vanliga herpesvirus påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom. "Vår forskning om herpesvirus som möjlig orsak till Alzheimers sjukdom har ibland mötts av skepsis", berättar forskaren…

TV: Missade du Neurologiveckan 2026 – hör några röster här!

Nästan varje år arrangerar Svenska Neurologiföreningen en veckan som tar upp aktuella ämnen inom neurologi i Sverige. Missade du mötet kan du höra vad Peter Thomasson Sommers och Elisabeth Frylestam från Halland, tyckte var mest intressant.

TV: Per Odin om sen fas av Parkinsons – och hur vården borde se ut

Den sena fasen av Parkinsons sjukdom är svår, men det finns insatser att göra för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp. Hör Per Odin, överläkare och neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, berätta om Clasp-studien i en intervju under Neurologidagarna i Jönköping…

Stamceller mot Parkinsons har överlevt i hjärnan

En första klinisk studie visar att dopaminceller framställda från pluripotenta stamceller kan transplanteras till hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom och överleva. Inga allvarliga biverkningar observerades under det första året, enligt studie vid Lunds Universitet.

Liten grupp av ALS-patienter kan få tofersen

NT-rådet öppnar för begränsad användning av tofersen vid den specifika SOD1-typen av ALS. Efter individuell prövning i ett nationellt behandlingsråd kan dessa patienter eventuellt få tillgång till behandlingen.

Utbyte behövs – för forskning, behandlingsresultat och patientens livskvalitet

Alla behövs. Det var ett av de återkommande budskapen hos talarna under årets Neurologivecka, som hölls i Jönköping i soliga maj. "Regelbunden kontakt med specialister är en av de faktorer som ger ökad livskvalitet", sa Per Odin, professor och specialist…

90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons

Hur hänger humöret ihop med Parkinsons sjukdom? Det tänker en internationell forskargrupp ledd av Åsa Mackenzie vid Lunds […]

Ny metod kvantifierar hjärnans städsystem

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för kvantitativ analys av vätskeflödet mellan cerebrospinalvätska och hjärnans interstitiella vävnad hos människa.

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En enda tår från ögat kan innehålla samma information som en smärtsam och tidsödande lumbalpunktion - men helt utan risker. Det menar oftamologen Marlies Gijs. – Den centrala frågan är förstås hur vi kan få ett kliniskt värde och faktiskt…

NT-rådet avråder från lecanemab

Det svenska bolaget Bioarctic har tillsammans med Eisai utvecklat en bromsmedicin att ge vid Alzheimers sjukdom. I mitten av april kom NT-rådets rekommendation till regionerna: Använd inte lecanemab.

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

En studie från Karolinska Institutet visar att högre köttintag kan vara kopplat till lägre risk för kognitiv nedgång hos bärare av APOE4, en riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Trygga utemiljöer och egen plats för personal. Ny byggs ett nytt boende för människor med demens av kommunen i Norrköping, baserat på forskning. 

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Vid AD/PD 2026 presenterades nya data efter behandling med lecanemab i verklig vård. Resultaten, framtagna av Eisai i samarbete med Bioarctic, ger en mer nyanserad bild av behandlingens långsiktiga användning vid tidig Alzheimers sjukdom.

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialminister Jakob Forssmed vill utreda hur bra och innovativa läkemedel ska komma patienter till del i Sverige. – Jag vill se ett mer förutsägbart och transparent system, säger han i intervju med Neurologi i Sveriges chefredaktör Hanna Brodda.

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privatpersonen Leif Lundblad skrev in i sitt testamente att Karolinska Institutet skulle få en dryg halv miljard av hans förmögenhet för att höja forskningen inom demenssjukdomarna. – Detta är den största donationen till ett svenskt lärosäte i modern tid, säger…