Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Andreas Palm om vilka ALS-patienter som ska få andningsstöd

Var ALS patienten bor har betydelse för tillgången på till exempel trakeostomi. ”Alla patienter, oavsett var de bor, bör få tidig och likvärdig information så att de kan ta ställning innan en akut situation uppstår”, säger Andreas Palm, lungläkare och forskare vid Uppsala universitet.

Möjligheten för personer med amyotrofisk lateral skleros, ALS, att få invasiv ventilatorbehandling varierar mellan olika delar av Sverige, visar studien Home mechanical ventilation for amyotrophic lateral sclerosis-a national study of survival and treatment trends across 27 years. ALS försvagar kroppens viljemässiga muskler, däribland andningsmuskulaturen. För en mindre grupp patienter kan invasiv ventilation via en öppning i luftstrupen, så kallad trakeostomi, vara ett behandlingsalternativ. 

– Som vi visade i artikeln lever många i flera år efter att behandlingen initierats. Man kan väl säga att många får denna behandling i slutstadiet,  behandlingen sätts in vid fulminant andningssvikt och alternativet hade i många fall varit att patienten inte hade klarat sig. Att invasiv ventilation är livsförlängande är känt sedan tidigare då luftvägen säkras och ALS-patienter avlider ofta i just andningssvikt, säger Andreas Palm, lungläkare och forskare vid Uppsala universitet. 

Anderas Palm, lungläkare och forskare vid Uppsala universitet.

De geografiska skillnaderna framgår av den största svenska studien hittills om hemventilatorbehandling vid ALS. Studien har letts från Uppsala universitet och genomförts i samarbete med forskare från Karolinska Institutet, Lunds universitet, Göteborgs universitet och Örebro universitet. Forskarna analyserade data från 1 360 personer med ALS som behandlades med hemventilator i Sverige mellan 1996 och 2022. Studien visade att personerna som blir föremål för invasiv ventilation under studietiden blivit äldre och att behandlingen sätts in tidigare i sjukdomsförloppet. Den visade också att många initierar behandlingen under akuta förhållanden istället för under planerade, elektiva.  

Resultaten visar att invasiv ventilation är ovanlig i Sverige och att användningen varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Övergång från NIV till invasiv ventilation skedde framför allt vid universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg och Lund. 

Hur ska man som neurolog tänka kring detta ämne tycker du? 

– Artikeln är inget argument för att alla ALS-patienter ska ha invasiv ventilation. Det finns många faktorer som talar emot som exempelvis kognitiv påverkan, svåra smärtor, snabb sjukdomsprogress, stora problem med luftvägssekretion, hög ålder (ålder >66 år omöjliggör stöd enligt LSS, vilket är en förutsättning för att personen ska kunna vistas hemma), patienters och anhörigas vilja med mera, säger Andreas Palm. 

För vissa patienter kan invasiv ventilation innebära förlängd överlevnad. Samtidigt är behandlingen krävande och påverkar både patientens och de närståendes vardag. Tidigare forskning har visat att behandlingen används oftare i exempelvis Danmark än i Sverige, vilket tyder på att vårdpraxis kan skilja sig betydligt även mellan jämförbara länder. Studien visar också att 77 procent av de patienter som påbörjade invasiv ventilation gjorde det i samband med ett akut vårdförlopp. Det kan tyda på att behandlingen ofta blir aktuell först när patientens tillstånd snabbt försämras. Samtidigt kan registerdata inte visa om samtal om framtida behandlingsval har förts tidigare.  

Såväl internationella riktlinjer som det aktuella svenska kunskapsstödet betonar att frågor om framtida andningsbehandling, däribland invasiv ventilation, bör diskuteras i god tid och ingå i planeringen av den fortsatta vården. Det svenska kunskapsstödet anger också att akut trakeostomi bör undvikas. 

Beslut om invasiv ventilation bygger alltid på en individuell bedömning. Då vägs bland annat sjukdomens utveckling, patientens allmäntillstånd, biologiska och kronologiska ålder, kognitiva funktion, livssituation och egna önskemål in. Personer med ALS som behandlades med invasiv ventilation hade längre observerad överlevnad än de som enbart behandlades med NIV. Forskarna betonar att invasiv ventilation inte ensam förklarar den längre överlevnaden och att resultaten inte innebär att behandlingen är lämplig för alla. Skillnaden påverkas också av vilka patienter som erbjuds behandlingen och av variationer i sjukdomens utveckling. 

Forskarna hoppas att studien ska bidra till mer jämlika och enhetliga rutiner för information, bedömning och vårdplanering vid ALS. Målet är att alla patienter ska få möjlighet att fatta välgrundade beslut utifrån sina egna värderingar, önskemål och förutsättningar. Studien har accepterats för publicering i den vetenskapliga tidskriften Annals of the American Thoracic Society. 

Läs mer: Geografiska skillnader i ventilatorbehandling vid ALS

Liknande poster

STEM-PD – från stamcell till klinisk prövning vid Parkinsons sjukdom

STEM-PD – från stamcell till klinisk prövning vid Parkinsons sjukdom

Världens första försök att transplantera stamceller för att på det viset behandla Parkinsons sjukdom, har lyckats. Cellerna klarade säkerhetsprovet. Nu återstår att se vad som händer med sjukdomen. Här skriver professor Malin Parmar om studien. 

Forskaren Tomas Deierborg låter resultaten överraska 

Forskaren Tomas Deierborg låter resultaten överraska 

För professorn som forskar om neuroinflammation börjar det mest intressanta ofta när resultaten går emot hypotesen. Intervju med Tomas Deierborg om demens och vad som kan minska riskerna. Och vad som ökar de.

Nytt blodtest ska förbättra stadieindelning vid Alzheimer

Nytt blodtest ska förbättra stadieindelning vid Alzheimer

Ett femårigt projekt lett av Sebastian Palmqvist vid Lunds universitet får cirka 190 miljoner kronor från amerikanska NIH/NIA. Målet är att kliniskt validera ett blodtest baserat på MTBR-tau243, med ambitionen att nå FDA-godkännande inom fem år.

Debatt: Parkinsonsjuksköterskan behövs – de ökar patientsäkerhet, kvalitet och jämlikhet

Debatt: Parkinsonsjuksköterskan behövs – de ökar patientsäkerhet, kvalitet och jämlikhet

Specialiserade sjuksköterskor behovs för att säkra patientsäkerhet, vårdkvalitet och jämlik vård för patienter med en sådan komplex situation som att ha Parkinsons sjukdom. Det skriver Carina Hellqvist, doktorerad specialistsjuksköterska vid Linköpings universitetssjukhus. 

Nytt ALS-läkemedel specialdesignas för FUS-variant

Nytt ALS-läkemedel specialdesignas för FUS-variant

ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet har orsak att vara glada, när över trettio års arbete gett resultat. Ett nytt precisionsläkemedel visar goda resultat för den grupp ALS-patienter som har den ovanliga FUS-varianten av sjukdomen.

PFAS-exponering kan vara underskattad

PFAS-exponering kan vara underskattad

En studie från Örebro universitet och Norska Folkehelseinstituttet tyder på att människors exponering för PFAS är högre än tidigare estimeringar. Ämnen som kan bidra till kognitiva sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons.

Geografiska skillnader i ventilatorbehandling vid ALS

Geografiska skillnader i ventilatorbehandling vid ALS

Tillgången till invasiv ventilatorbehandling vid amyotrofisk lateral skleros, ALS, varierar mellan olika delar av Sverige. Det visar den hittills största svenska populationsbaserade studien av hemventilation vid ALS.

AI-modell identifierar flera neurodegenerativa sjukdomar i blodprov

AI-modell identifierar flera neurodegenerativa sjukdomar i blodprov

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en AI-modell som analyserar proteiner i blod och kan skilja mellan flera sjukdomstillstånd som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS, frontotemporal demens och tidigare stroke.

Samband mellan herpesvirus och Alzheimers belönas

Samband mellan herpesvirus och Alzheimers belönas

Svenska Läkarsällskapet har utsett Hugo Lövheim till pristagare av Inga Sandeborgpriset för sina upptäckter kring hur vanliga herpesvirus påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom. "Vår forskning om herpesvirus som möjlig orsak till Alzheimers sjukdom har ibland mötts av skepsis", berättar forskaren…

TV: Missade du Neurologiveckan 2026 – hör några röster här!

TV: Missade du Neurologiveckan 2026 – hör några röster här!

Nästan varje år arrangerar Svenska Neurologiföreningen en veckan som tar upp aktuella ämnen inom neurologi i Sverige. Missade du mötet kan du höra vad Peter Thomasson Sommers och Elisabeth Frylestam från Halland, tyckte var mest intressant.

TV: Per Odin om sen fas av Parkinsons – och hur vården borde se ut

TV: Per Odin om sen fas av Parkinsons – och hur vården borde se ut

Den sena fasen av Parkinsons sjukdom är svår, men det finns insatser att göra för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp. Hör Per Odin, överläkare och neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, berätta om Clasp-studien i en intervju under Neurologidagarna i Jönköping…

Stamceller mot Parkinsons har överlevt i hjärnan

Stamceller mot Parkinsons har överlevt i hjärnan

En första klinisk studie visar att dopaminceller framställda från pluripotenta stamceller kan transplanteras till hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom och överleva. Inga allvarliga biverkningar observerades under det första året, enligt studie vid Lunds Universitet.

Liten grupp av ALS-patienter kan få tofersen

Liten grupp av ALS-patienter kan få tofersen

NT-rådet öppnar för begränsad användning av tofersen vid den specifika SOD1-typen av ALS. Efter individuell prövning i ett nationellt behandlingsråd kan dessa patienter eventuellt få tillgång till behandlingen.

Utbyte behövs – för forskning, behandlingsresultat och patientens livskvalitet

Utbyte behövs – för forskning, behandlingsresultat och patientens livskvalitet

Alla behövs. Det var ett av de återkommande budskapen hos talarna under årets Neurologivecka, som hölls i Jönköping i soliga maj. "Regelbunden kontakt med specialister är en av de faktorer som ger ökad livskvalitet", sa Per Odin, professor och specialist…

90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons

90 miljoner till forskning om psykiatriska symtom vid Parkinsons

Hur hänger humöret ihop med Parkinsons sjukdom? Det tänker en internationell forskargrupp ledd av Åsa Mackenzie vid Lunds […]

Ny metod kvantifierar hjärnans städsystem

Ny metod kvantifierar hjärnans städsystem

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för kvantitativ analys av vätskeflödet mellan cerebrospinalvätska och hjärnans interstitiella vävnad hos människa.

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En enda tår från ögat kan innehålla samma information som en smärtsam och tidsödande lumbalpunktion - men helt utan risker. Det menar oftamologen Marlies Gijs. – Den centrala frågan är förstås hur vi kan få ett kliniskt värde och faktiskt…

NT-rådet avråder från lecanemab

NT-rådet avråder från lecanemab

Det svenska bolaget Bioarctic har tillsammans med Eisai utvecklat en bromsmedicin att ge vid Alzheimers sjukdom. I mitten av april kom NT-rådets rekommendation till regionerna: Använd inte lecanemab.

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

En studie från Karolinska Institutet visar att högre köttintag kan vara kopplat till lägre risk för kognitiv nedgång hos bärare av APOE4, en riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Trygga utemiljöer och egen plats för personal. Ny byggs ett nytt boende för människor med demens av kommunen i Norrköping, baserat på forskning.