Andreas Palm om vilka ALS-patienter som ska få andningsstöd
Var ALS patienten bor har betydelse för tillgången på till exempel trakeostomi. ”Alla patienter, oavsett var de bor, bör få tidig och likvärdig information så att de kan ta ställning innan en akut situation uppstår”, säger Andreas Palm, lungläkare och forskare vid Uppsala universitet.
Möjligheten för personer med amyotrofisk lateral skleros, ALS, att få invasiv ventilatorbehandling varierar mellan olika delar av Sverige, visar studien Home mechanical ventilation for amyotrophic lateral sclerosis-a national study of survival and treatment trends across 27 years. ALS försvagar kroppens viljemässiga muskler, däribland andningsmuskulaturen. För en mindre grupp patienter kan invasiv ventilation via en öppning i luftstrupen, så kallad trakeostomi, vara ett behandlingsalternativ.
– Som vi visade i artikeln lever många i flera år efter att behandlingen initierats. Man kan väl säga att många får denna behandling i slutstadiet, behandlingen sätts in vid fulminant andningssvikt och alternativet hade i många fall varit att patienten inte hade klarat sig. Att invasiv ventilation är livsförlängande är känt sedan tidigare då luftvägen säkras och ALS-patienter avlider ofta i just andningssvikt, säger Andreas Palm, lungläkare och forskare vid Uppsala universitet.
De geografiska skillnaderna framgår av den största svenska studien hittills om hemventilatorbehandling vid ALS. Studien har letts från Uppsala universitet och genomförts i samarbete med forskare från Karolinska Institutet, Lunds universitet, Göteborgs universitet och Örebro universitet. Forskarna analyserade data från 1 360 personer med ALS som behandlades med hemventilator i Sverige mellan 1996 och 2022. Studien visade att personerna som blir föremål för invasiv ventilation under studietiden blivit äldre och att behandlingen sätts in tidigare i sjukdomsförloppet. Den visade också att många initierar behandlingen under akuta förhållanden istället för under planerade, elektiva.
Resultaten visar att invasiv ventilation är ovanlig i Sverige och att användningen varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Övergång från NIV till invasiv ventilation skedde framför allt vid universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg och Lund.
Hur ska man som neurolog tänka kring detta ämne tycker du?
– Artikeln är inget argument för att alla ALS-patienter ska ha invasiv ventilation. Det finns många faktorer som talar emot som exempelvis kognitiv påverkan, svåra smärtor, snabb sjukdomsprogress, stora problem med luftvägssekretion, hög ålder (ålder >66 år omöjliggör stöd enligt LSS, vilket är en förutsättning för att personen ska kunna vistas hemma), patienters och anhörigas vilja med mera, säger Andreas Palm.
För vissa patienter kan invasiv ventilation innebära förlängd överlevnad. Samtidigt är behandlingen krävande och påverkar både patientens och de närståendes vardag. Tidigare forskning har visat att behandlingen används oftare i exempelvis Danmark än i Sverige, vilket tyder på att vårdpraxis kan skilja sig betydligt även mellan jämförbara länder. Studien visar också att 77 procent av de patienter som påbörjade invasiv ventilation gjorde det i samband med ett akut vårdförlopp. Det kan tyda på att behandlingen ofta blir aktuell först när patientens tillstånd snabbt försämras. Samtidigt kan registerdata inte visa om samtal om framtida behandlingsval har förts tidigare.
Såväl internationella riktlinjer som det aktuella svenska kunskapsstödet betonar att frågor om framtida andningsbehandling, däribland invasiv ventilation, bör diskuteras i god tid och ingå i planeringen av den fortsatta vården. Det svenska kunskapsstödet anger också att akut trakeostomi bör undvikas.
Beslut om invasiv ventilation bygger alltid på en individuell bedömning. Då vägs bland annat sjukdomens utveckling, patientens allmäntillstånd, biologiska och kronologiska ålder, kognitiva funktion, livssituation och egna önskemål in. Personer med ALS som behandlades med invasiv ventilation hade längre observerad överlevnad än de som enbart behandlades med NIV. Forskarna betonar att invasiv ventilation inte ensam förklarar den längre överlevnaden och att resultaten inte innebär att behandlingen är lämplig för alla. Skillnaden påverkas också av vilka patienter som erbjuds behandlingen och av variationer i sjukdomens utveckling.
Forskarna hoppas att studien ska bidra till mer jämlika och enhetliga rutiner för information, bedömning och vårdplanering vid ALS. Målet är att alla patienter ska få möjlighet att fatta välgrundade beslut utifrån sina egna värderingar, önskemål och förutsättningar. Studien har accepterats för publicering i den vetenskapliga tidskriften Annals of the American Thoracic Society.
Läs mer: Geografiska skillnader i ventilatorbehandling vid ALS


