Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Vid AD/PD 2026 presenterades nya data som belyser hur behandling med lecanemab fungerar i verklig vård. Resultaten, framtagna av Eisai i samarbete med Bioarctic, ger en mer nyanserad bild av behandlingens långsiktiga användning vid tidig Alzheimers sjukdom.

Analysen bygger på amerikanska real world data och visar att en stor andel patienter fortsätter behandlingen över tid. Efter 18 månader kvarstod drygt 78 procent i behandling, och även efter två år behandlades omkring två tredjedelar av patienterna. Denna uthållighet är kliniskt relevant, eftersom längre behandlingstid ofta hänger samman med bättre sjukdomskontroll vid kroniska tillstånd.

Resultaten ligger i linje med tidigare kliniska studier, bland annat fas 3-studien Clarity AD, där majoriteten av patienterna valde att fortsätta behandlingen i en öppen förlängningsstudie. Långtidsdata därifrån tyder på att patienter som fortsätter behandling kan ha en långsammare sjukdomsutveckling jämfört med förväntat förlopp.

Utöver real world-resultaten presenterade Bioarctic även ny kunskap om läkemedlets verkningsmekanism. Forskning visar att lecanemab selektivt binder till lösliga former av amyloid beta, så kallade protofibriller, och aktiverar immunologiska processer som bidrar till att rensa bort dessa från hjärnan.

Bolaget redovisade även framsteg inom diagnostik och studiedesign. I den pågående EXIST-studien, som utvärderar en annan antikropp riktad mot alfa-synuklein, har en biomarkörbaserad screeningmetod använts för att identifiera patienter med relevant sjukdomsbiologi. Metoden möjliggör snabbare och mer träffsäker inkludering i kliniska prövningar.

Sammantaget stärker resultaten bilden av att både behandling och diagnostik inom neurodegenerativa sjukdomar rör sig mot ökad precision. För lecanemab innebär det att långtidsanvändning i klinisk praxis nu börjar kunna beskrivas mer konkret, vilket är centralt för framtida behandlingsstrategier vid Alzheimers sjukdom.

Läs mer:

The PurpleLab CLEAR Claims database, är en omfattande datasamling baserad på sjukförsäkringsanspråk i USA och användes för att utvärdera den långsiktiga behandlingsvaraktigheten av lecanemab i verklig klinisk praxis.

Liknande poster

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialminister Jakob Forssmed vill utreda hur bra och innovativa läkemedel ska komma patienter till del i Sverige. – Jag vill se ett mer förutsägbart och transparent system, säger han i intervju med Neurologi i Sveriges chefredaktör Hanna Brodda.

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privatpersonen Leif Lundblad skrev in i sitt testamente att Karolinska Institutet skulle få en dryg halv miljard av hans förmögenhet för att höja forskningen inom demenssjukdomarna. – Detta är den största donationen till ett svenskt lärosäte i modern tid, säger…

Dosen av nya ALS-behandling ska individanpassas

Alla patienter med ALS ska inte ha samma dos av det nya läkemedlet Tofersen,skriver Laura Leykam som i sin avhandling från Umeå universitet bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad analysmetod.

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Kan vården bli jämlik? Den frågan ställdes i inbjudan när Parkinsonförbundet bjöd in till ett möte i Sveriges riksdag i slutet av februari. När det kommer till vården för parkinsonpatienter är frågan relevant.

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Enkla övningar som görs varje dag och proteinrik näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. Den fysiska förmågan förbättrades och omsorgsbehovet minskade. Det visar ny studie från Karolinska Institutet.

Pod om Huntington från Skåne

Pod om Huntington från Skåne

Forskning pågår inom den svåra neurologisk sjukdomen Huntington. Det har saknats bot eller bromsmedicin, men forskning pågår. Hör mer i podden Huntington, jakten på behandling, som ges ut av Vetenskap & Hälsa.

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Alzheimerhjärnan “drunknar” i för mycket amyloida plack. Forskare på Karolinska Institutet kan nu visa ett nytt sätt att påverka nybildningen av proteinet.

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete.

Konferensen i Colombo – en milstolpe för nEUROcare

Konferensen i Colombo – en milstolpe för nEUROcare

Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar har varit så gott som osynliga inom Sri Lankas sjukvård. Men nyligen hölls den allra första konferensen inom området. Initiativet har tagits av Högskolan Kristianstad, som driver projektet nEUROcare.

Immunterapi som framtida behandling mot neurodegenerativa sjukdomar

Immunterapi som framtida behandling mot neurodegenerativa sjukdomar

Immunterapi mot tumor necrosis factor alpha (TNFα) och andra proinflammatoriska molekyler har revolutionerat vården av patienter med reumatoid artrit och vissa andra autoimmuna sjuk domar. Antikroppsbaserad behandling har med framgång även börjat användas mot en rad andra tillstånd, såsom osteoporos,…