Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Upptäckten, som publiceras i npj Parkinson’s Disease, pekar på ett begränsat biologiskt tidsfönster som kan bli avgörande både för tidig diagnostik och framtida behandling.

Danish Anwer. Foto: Chalmers

– När de motoriska symptomen från Parkinsons sjukdom visar sig är ofta 50 – 80 procent av relevanta hjärnceller redan skadade eller borta. Studien är ett viktigt steg mot att kunna hitta sjukdomen tidigt, och motverka förloppet innan det har hunnit gå så långt, säger Danish Anwer, doktorand på institutionen för Life Sciences vid Chalmers och studiens försteförfattare

I den aktuella studien, som genomförts i samarbete med Oslo universitetssjukhus, analyserade forskarna biologiska processer som tros vara aktiva i sjukdomens allra tidigaste fas, en period som kan pågå i upp till två decennier. Fokus låg på DNA-reparation och cellernas stressrespons. Genom analyser av genaktivitet i blodprover och med stöd av maskininlärning identifierades ett tydligt biomarkörmönster hos personer i ett tidigt stadium av Parkinsons sjukdom. Mönstret saknades både hos friska individer och hos patienter med etablerade symtom.

Resultaten visar att dessa biologiska signaler endast är mätbara under ett begränsat tidsfönster, innan de motoriska symtomen utvecklas. Enligt forskarna innebär detta en möjlighet att diagnostisera sjukdomen betydligt tidigare än i dag, med hjälp av ett enkelt blodprov.

Annikka Polster, Chalmers, senior forskare i studien tillsammans med Nicola Pietro Montaldo, Oslo universitetssjukhus, som också har medverkat i studien.

Eftersom biomarkörerna kan mätas i blod öppnas möjligheten för breda och kostnadseffektiva screeningtester inom sjukvården. Forskargruppen bedömer att kliniska tester av blodprov för tidig diagnostik skulle kunna inledas inom fem år. På längre sikt kan fynden även bidra till utveckling av nya behandlingar eller till att befintliga läkemedel används på nya sätt för att bromsa sjukdomsförloppet i ett tidigt skede.

Parkinsons sjukdom drabbar över tio miljoner människor globalt och antalet väntas mer än fördubblas till år 2050. I dag saknas både botande behandling och etablerade metoder för att identifiera sjukdomen innan de motoriska symtomen uppträder. Vid diagnos har ofta mellan 50 och 80 procent av de dopaminproducerande nervcellerna redan gått förlorade.

Liknande poster

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En tår kan visa flera neurologiska sjukdomar – träffa holländska forskaren Marlies Gijs

En enda tår från ögat kan innehålla samma information som en smärtsam och tidsödande lumbalpunktion - men helt utan risker. Det menar oftamologen Marlies Gijs. – Den centrala frågan är förstås hur vi kan få ett kliniskt värde och faktiskt…

NT-rådet avråder från lecanemab

NT-rådet avråder från lecanemab

Det svenska bolaget Bioarctic har tillsammans med Eisai utvecklat en bromsmedicin att ge vid Alzheimers sjukdom. I mitten av april kom NT-rådets rekommendation till regionerna: Använd inte lecanemab.

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

En studie från Karolinska Institutet visar att högre köttintag kan vara kopplat till lägre risk för kognitiv nedgång hos bärare av APOE4, en riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Trygga utemiljöer och egen plats för personal. Ny byggs ett nytt boende för människor med demens av kommunen i Norrköping, baserat på forskning. 

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Vid AD/PD 2026 presenterades nya data efter behandling med lecanemab i verklig vård. Resultaten, framtagna av Eisai i samarbete med Bioarctic, ger en mer nyanserad bild av behandlingens långsiktiga användning vid tidig Alzheimers sjukdom.

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialminister Jakob Forssmed vill utreda hur bra och innovativa läkemedel ska komma patienter till del i Sverige. – Jag vill se ett mer förutsägbart och transparent system, säger han i intervju med Neurologi i Sveriges chefredaktör Hanna Brodda.

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privatpersonen Leif Lundblad skrev in i sitt testamente att Karolinska Institutet skulle få en dryg halv miljard av hans förmögenhet för att höja forskningen inom demenssjukdomarna. – Detta är den största donationen till ett svenskt lärosäte i modern tid, säger…

Dosen av nya ALS-behandling ska individanpassas

Alla patienter med ALS ska inte ha samma dos av det nya läkemedlet Tofersen,skriver Laura Leykam som i sin avhandling från Umeå universitet bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad analysmetod.

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Kan vården bli jämlik? Den frågan ställdes i inbjudan när Parkinsonförbundet bjöd in till ett möte i Sveriges riksdag i slutet av februari. När det kommer till vården för parkinsonpatienter är frågan relevant.

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Enkla övningar som görs varje dag och proteinrik näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. Den fysiska förmågan förbättrades och omsorgsbehovet minskade. Det visar ny studie från Karolinska Institutet.

Pod om Huntington från Skåne

Pod om Huntington från Skåne

Forskning pågår inom den svåra neurologisk sjukdomen Huntington. Det har saknats bot eller bromsmedicin, men forskning pågår. Hör mer i podden Huntington, jakten på behandling, som ges ut av Vetenskap & Hälsa.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Uppskattat drama om pappa med Alzheimer

Uppskattat drama om pappa med Alzheimer

Utvecklingen av Alzheimers sjukdom har gestaltats av flera konstnärer. Nu är det Teater Trixter som tagit sig an verket The Father, skriven av franske dramatikern Florian Zeller.

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Tänk en klubb för människor som är besatta av att förstå, lära sig mer och helst bromsa rörelsesjukdomar, med extra stort intresse för Parkinsons sjukdom. Det är Swemodis. – Nätverk är viktiga, det är ett nödvändigt kunskapsutbyte och dessutom är…

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Den senaste tidens medicinska genombrott inom Alzheimer har alla de gemensamt – att de bromsar nedbrytningen av hjärnan. Ingen kan bygga upp det som redan dött. ”Vi har hittat ett sätt att hitta tecken på kognitiv svikt vid Alzheimer betydligt…

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv sjukdom med symtom som förändras över tid, vilket kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. I komplikationsfasen, då tablettbehandling inte längre är tillräckligt för att hålla symtomen i schack, bör patienten ges möjlighet till avancerad behandling. Men…

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter…

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Alzheimerhjärnan “drunknar” i för mycket amyloida plack. Forskare på Karolinska Institutet kan nu visa ett nytt sätt att påverka nybildningen av proteinet.

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokusert Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus.