På jakt efter den optimala migränmedicinen
För att medicin mot migrän ska vara effektiv är det viktigt att den aktiva substansen omedelbart kommer ut i blodet. De piller som idag finns på marknaden passerar flera organ i kroppen och tappar därmed i effekt på vägen. Ett forskarteam vid Malmö universitet tror sig kunna runda detta via en genväg i munnen.
Sabrina Valetti och hennes forskningsteam vid Malmö universitet, undersöker möjligheten att få ut migränmedicin direkt i blodkärlen i munnen genom slemhinnan under tungan.
Den aktiva substansen i migränmedicin är triptaner. Triptaner är ett samlingsnamn på tryptaminbaserade läkemedel som verkar på liknande sätt genom att reagera med serotoninreceptorer och därmed hämma vissa signaler i hjärnan som är iblandade i smärtupplevelsen.
I forskningsprojektet ”Oral transmucosal delivery of eletriptan for neurological diseases” har Sabrina Valetti och hennes forskarkolleger valt att jobba med eletriptan hydrobromide, EB, som är den triptan som har minst toxisk effekt på hjärtat.
Hälften av dosen försvinner idag
– Ett vanligt triptanpiller måste passera både magen och levern där en stor del av metabolismen sker. Undersökningar visar att mer än hälften av triptandosen bryts ner på vägen innan den når blodet. Vi har undersökt möjligheten att få ut EB direkt i blodkärlen i munnen genom slemhinnan under tungan, förklarar Sabrina Valetti, som leder projektet vid forskningscentrumet Biofilms Research Center for Biointerfaces.
Eftersom människans slemhinna är väldigt lik den hos grisar, använde de sig av matstrupar från grisar från slakterier; delar som ändå skulle slängas. Som kontroll jämförde de med en 3D-modell av en mänsklig slemhinna.
– Vi vet från patientstudier att det är viktigt att substansen når maximal koncentration i blodet inom två timmar för att ge effekt. Så vi undersökte vad den förväntade koncentrationen av EB var med vår metod efter denna tid. Vi såg att den förväntade koncentrationen var högre i 3D-cellerna än de som vanliga migränpiller ger. Så var även fallet för grisslemhinnan, men endast om pH-värdet höjdes, säger hon och fortsätter:
– Vår kropp har ett buffertsystem som balanserar tillfälliga pH-variationer och vi såg ingen toxisk effekt på slemhinnan under en fyratimmarsperiod vid en höjning av pH-värdet. Men vi vet ju inte om detta upplevs som obehagligt i munnen eller inte.
Inväntar resultat från MAX IV-labbet
Den stora utmaningen ligger i att slemhinnan är en relativt tjock vävnad och en barriär som ska skydda oss från allehanda yttre angrepp. I höstas lät de därför utföra tester vid MAX IV i Lund, där de i detalj undersökte lipiderna (som tros spelar en avgörande roll) i grisens slemhinna för att få en bättre förståelse för just denna barriäreffekt. Resultaten från MAX IV-testerna förväntas komma under våren 2023.
Studien: ”Oral transmucosal delivery of eletriptan for neurological diseases”.
