EAN 2019, Oslo 30 juni-2 juli – Brains are expensive
EAN 2019, Oslo 30 juni-2 juli – Brains are expensive
Vid EAN 2019, the European Academy of Neurologys femte kongress i Oslo i juni/juli, diskuterades många aspekter som är relevanta för neurologer och andra specialister. Kongressens huvudtema var ”Neuroinflammation – Vetenskap. Synergier. Lösningar”. Här är en sammanfattning av Dorota Religa, överläkare, Karolinska Universitets -sjukhuset
14 neurologi i sverige nr 3 – 19ReferatDet är inte mig som ni har förväntat er, sade som öpp-ningsord före detta EAN-presidenten den tyske professorn Gunther Deuschl. Tyvärr har nuvarande president professor Franz Fazekas från Graz, Österrike, mest känt från Fazekas-skalan som används vid MRI-beskrivningar av hjärnan, drabbats av en akut sjukdom och går nu igenom rehabilitering. Hela publiken, som bestod av nästan 6.000 deltagare, skickade en varm hälsning genom en livlig applåd till professor Fazekas. Vi skickar dessa hälsningar för att uppmuntra Franz i sin rehabilitering, sade professor Deuschl. Däremot var nästa talare den som alla förväntat sig att se. Det var Norges egen Nobelpristagare, professor Edvard Moser, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim. Professor Moser tog oss med på en fascinerande resa genom sin forskning kring hjärnans så kallade gridceller, även kallade rutnätsceller, som finns i hippocampus och entorinala cortex. Gridcellerna som professor Moser upptäck-te 2005 bildar hjärnans eget GPS-system och skapar regel-bundna sexkantiga mönster som täcker vår rumsliga miljö och ger information om avstånd och riktningar.
Vid Alzheimers sjukdom drabbas hippocampus och entorinala cortex tidigt vilket förklarar att patienterna tidigt tappar orienteringsförmågan.Under kongressen försökte man visa hur neuroinflammation är kopplad till majoriteten av neurologiska sjukdomar. Förutom klassiska neurologiska sjukdomar såsom multipel skleros anses nu inflammatoriska processer vara involverade i etiopatologin av sjukdomar som tidigare ansetts vara ”icke-inflammatoriska”, inklusive Alzheimers sjukdom, amyotrofisk lateral skleros (ALS), rörelsestörningar, stroke, migrän och epilepsi. Den berömde neurovetenskapsprofessorn Bart De Strooper höll den prestigefyllda ”Brain Prize Lecture”. Där beskrev professor De Strooper att vi behöver tackla neuroinflammation flera år, kanske 20–30 år, innan den sena fasen av sjukdomen, till exempel demens. Han jämför ofta Alzhei-mers sjukdom med cancer, där det är mycket viktigt att be-handla tidigt, ej i den sena metastatiska fasen, för att kunna se spektakulära effekter. Han beskrev att det finns cirka 1.000 genpolymorfismer som formar unika mönster för risk att in-sjukna i Alzheimers sjukdom och snart kommer man veta redan vid födelsen vilken risk för sjukdomen man bär.Några kollegor kommenterade att unga människor inte ska bära oro inför framtiden och kanske matematiska kunskaper att begripa sannolikheten för sjukdomen är låga och kommer att kräva mycket förklaring från läkarna. Samtidigt visade man en tabell som visar progress för neurologiska åkommor som tidigare inte kunde behandlas så framgångsrikt.
