Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ledare: Dela in neurologivården i större centrum

Kan det vara dags att införa regionala neurologicenter, liknande de som cancervården infört med sex regionala cancercentrum fördelade över hela landet. Inte för att minska neurologernas autonoma handlingsutrymme, utan för att stärka samarbetet och kunna erbjuda standardiserade vårdförlopp och ett smidigare införande av nya diagnostiska metoder och behandlingar, skriver chefredaktör Hanna Brodda.

En indelning i regionala neurologicenter skulle underlätta kunskapsutbyte, göra fördelningen av läkemedelsbudgeten och tillgång till nya behandlingar mer jämlik och öka möjligheter för patienter att vända sig till de regioner där det finns neurologer, även om det är över telefon eller videosamtal.

Hanna Brodda, chefredaktör Neurologi i Sverige.

Vi har nyligen haft val i Sverige och denna valrörelse har frågan kring avskaffandet av regionerna aktualiserats. Framförallt Kristdemkraterna med sina ministrar inom hälso- och sjukvården har krävt en plan för avskaffandet av dagens system med 21 regioner. Att vården fortsätter att vara ojämlik trots att många försök gjorts för att öka jämlikheten är ett av argumenten som regionavskaffaren framför. När det kommer till vårt ämne, neurologi, undrar jag om huvudmannabytet automatiskt skulle göra vården mer rättvist fördelad över landet.

Med den stundande demografiska utmaningen, tillsammans med de framsteg som just nu görs inom neuroforskningen, kommer neurologens specialistkunskap bli viktigare än någonsin. Med artificiell intelligens kommer precisionmedicinen att på allvar göra sitt intåg i denna sektor. Varje patient kommer att förvänta sig att få exakt det läkemedel och den behandling som den unika individen behöver. Rättvisa är som bekant inte samma till alla, men det är samma information, samma tillgång till befintlig arsenal och individanpassad vård för den aktuella människan just den tiden i livet. Det är inte rätt för patienten att varje liten region ska stå “ensam” inför denna enorma förändring.

Liknande poster

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

När en patient är inne på vårdcentralen finns samtidigt en biståndshandläggare från kommunen på plats för att kunna bedöma eventuellt ökade behov av stödinsatser. Nu permanentas piloten på två vårdcentraler i Norrtälje kommun för att underlätta övergången från medicinsk vård…

Husdjur kan påverka patienters tillgång till vård

Husdjur kan påverka patienters tillgång till vård

Sällskapsdjur bör betraktas som en social faktor som kan påverka möjligheten att söka och fullfölja vård. Det argumenterar Rustin M. Moore och Reshma Jagsi för i en perspektivartikel i New England Journal of Medicine.

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Vaccination mot influensa och covid-19 är gratis för personer med risk för att bli allvarligt sjuka. Ändå avstår man. En studie från Umeå universitet visar unga med flera sjukdomar, män, rökare och personer som behöver hjälp av hemtjänsten vaccinerar sig…

Invånare vill ha bättre digitala vårdtjänster

Invånare vill ha bättre digitala vårdtjänster

Invånarna ser stora fördelar med digitala vårdtjänster, men upplever samtidigt betydande brister i hur tjänsterna ska användas visar en ny undersökning från E-hälsomyndigheten.

Ledare: Tofersen-kampen är också en kamp för forskning

Ledare: Tofersen-kampen är också en kamp för forskning

“Ge tillgång till tofersen omedelbart” Det är Neuroförbundets krav som riktas mot NT-rådet som beslutat att stoppa behandlingen till ALS-patienter i Sverige. Uttalandet görs i ett radioinslag på P4 Norrbotten om 37-åriga tvåbarnmamman Anna Furbeck som nekas behandlingen. Orsaken till…

Replik: Neurologbristen kvarstår – även om organisation spelar roll

Replik: Neurologbristen kvarstår – även om organisation spelar roll

I ledaren i nummer 1, 2026, av tidningen Neurologi i Sverige ifrågasätter chefredaktör Hanna Brodda om antalet neurologer är ett problem i Sverige. Här svarar Igal Rosenstein, vice ordförande, Svenska Neurologföreningen, med en replik.

Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta

Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta

Trots hög prevalens av besvärande ansiktssmärta har tillståndets totala sjukdomsbörda och samhällskostnader varit svåra att kvantifiera. En internationell forskargrupp ledd från Umeå universitet har nu utvecklat en metod för att uppskatta den globala sjukdomsbördan.

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning för att stärka neuroplasticiteten och förbättra möjligheterna att gå efter en stroke. Det ska ingå i ett nytt forskningsprojekt vid Gymnastisk- och idrottshögskolan, GIH, med stöd av Hjärt-Lungfonden och KK-stiftelsen.

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Många neurologiska sjukdomar kräver avancerad diagnostik och återkommande möte med en specialist, ofta under mycket lång tid. Som vid diagnoserna ALS, Alzheimers, MS och Parkinsons sjukdom, bara för att nämna de vanligaste. Hur väl det här behovet möts är inte…

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Tidningen Newsweek publicerar varje år en lista på de sjukhus i världen som de anser vara de bästa.  Denna gång är Karolinska Universitetssjukhuset i topp fyra av 32 granskade sjukhus.

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Hälso- och sjukvården upplever flera problem kring att dela och ta del av hälsodata, bland annat inom dataskyddsområdet, förvaltningsrättslig lagstiftning och när det gäller hur olika regelverk förhåller sig till varandra, visar utredning.

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Landets samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer efterlyser bättre samverkan, nya rutiner och uppdaterad utbildning för att öka användningen av precisionsmedicin i en debattartikel i Dagens medicin.

Om att leva länge – att få diagnos, behandling och mening med livet

Om att leva länge – att få diagnos, behandling och mening med livet

Drömmen om ett långt liv har sällan varit hetare. Men för Karin Modig, forskare i ämnet, borde longevity-trenden ha ett annat fokus. – Att ha bra och fler friska år och mening, det borde forskningen handla om mer, säger hon…

Kunskapsfest när neurologer tog över Linköping

Kunskapsfest när neurologer tog över Linköping

Den 5–9 maj, i ett soligt Linköping, hölls neurologföreningens årliga neurologivecka. Cirka 300 deltagare och tillika 100 sponsorrepresentanter intog Linköpings konsert och kongress och spenderade faktaspäckade dagar tillsammans med kollegor från hela landet. Neurologiveckan föregicks av en uppskattad ST dag…

Rullstolsrugby – riskfyllt eller stärkande?

Rullstolsrugby – riskfyllt eller stärkande?

Svaga armar och ben behöver inte vara ett hinder för en actionfylld tillvaro. Rullstolsrugby är en snabb och strategisk paralympisk idrott som ser rolig men farlig ut. Vad säger den vetenskapliga litteraturen om risk-/nyttoförhållandet?

Ny webbutbildning i palliativ vård för läkare

Ny webbutbildning i palliativ vård för läkare

Nu släpps en webbutbildning i palliativ vård för alla läkare och läkarstuderande. Utbildningen ska bidra till ökad vårdkvalitet och höjd kompetens inom den palliativa vården.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Uppdaterat vårdprogram för tumörer i centrala nervsystemet

Det nationella vårdprogrammet för tumörer i centrala nervsystemet har uppdaterats och omfattar nu även hjärnhinnetumörer (meningeom).

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.