Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ledare: Tofersen-kampen är också en kamp för forskning

Mejla mig om det är något vi borde ha med, utreda eller belysa i tidningen på hanna.brodda@ addhealthmedia.com. Vi hörs!

“Ge tillgång till tofersen omedelbart” Det är Neuroförbundets krav som riktas mot NT-rådet som beslutat att stoppa behandlingen till ALS-patienter i Sverige. Uttalandet görs i ett radioinslag på P4 Norrbotten om 37-åriga tvåbarnmamman Anna Furbeck som nekas behandlingen. Orsaken till NT-rådets nej är otydliga resultat av i form av överlevnad. Den 28 veckor långa studien gav inte övertygande effekt. “Vi vet inte vad vi får för de tre till fyra miljonerna per år som det handlar om per patient”, förklarar Anders Bergström, läkemedelsstrateg på Region Norrbotten och medlem i NT-rådet, i en intervju med P4 Norrbotten.

Substansen tofersen, som marknadsförs under namnet Qalsody, blir aldrig någon storsäljare. Den neurodegenerativa sjukdomen ALS är en sällsynt sjukdom, och av de cirka 800 personerna (enligt Socialstyrelsen) som har ALS i Sverige beräknas cirka två procent ha den SOD1-gen som adresseras av läkemedlet.

Är det ett bra läkemedel då? Enligt EMA är det tillräckligt bra för att bli godkänt. I Tyskland, Frankrike och Italien har lokala myndigheter beslutat att ge patienter tillgång till läkemedlet. Enligt vissa svenska forskare är det till och med väldigt bra. I en artikel på Umeå Universitets hemsida, säger Peter Andersen, överläkare i neurologi och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap: “Jag ser detta som ett genombrott för den forskning vi har bedrivit i drygt 30 år vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Vi har aldrig tidigare sett så här bra resultat med någon behandling.”

För att vara den första behandlingen mot en mardrömslik sjukdom, där prognosen nu är i snitt 3-5 år i livet efter diagnos, ofta kortare, framstår NT-rådets kyliga hållning som osolidarisk. Att vi i Sverige inte skulle ha råd att betala för några år eller månader längre liv eller bibehållen livskvalitet, verkar osannolikt, men det är inte bara det. Vill vi i Sverige inte bidra till forskningen som läkemedelsbolag som Biogen i detta fall gör?

För ALS-sjuke Anna Furbeck är behandlingsfrågan för tillfället löst. Nu i mitten av april rapporterade radiokanalen att systerns insamling hittills gett 1,2 miljoner kronor som ska räcka till cirka tre månaders behandling i Tyskland.

HANNA BRODDA
chefredaktör Neurologi i Sverige
[email protected]

Liknande poster

Replik: Neurologbristen kvarstår – även om organisation spelar roll

Replik: Neurologbristen kvarstår – även om organisation spelar roll

I ledaren i nummer 1, 2026, av tidningen Neurologi i Sverige ifrågasätter chefredaktör Hanna Brodda om antalet neurologer är ett problem i Sverige. Här svarar Igal Rosenstein, vice ordförande, Svenska Neurologföreningen, med en replik.

Debatt: Skador orsakade av vapen – Sverige behöver utbildning och nätverk

Debatt: Skador orsakade av vapen – Sverige behöver utbildning och nätverk

Hälso- och sjukvårdens personal måste bli bättre på att ta hand om komplicerade skador i extremiteter orsakade av skjutvapen, granatsplitter och explosioner, skriver handkirurgen Lars B. Dahlin, professor vid Lunds universitet.

Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta

Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta

Trots hög prevalens av besvärande ansiktssmärta har tillståndets totala sjukdomsbörda och samhällskostnader varit svåra att kvantifiera. En internationell forskargrupp ledd från Umeå universitet har nu utvecklat en metod för att uppskatta den globala sjukdomsbördan.

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning för att stärka neuroplasticiteten och förbättra möjligheterna att gå efter en stroke. Det ska ingå i ett nytt forskningsprojekt vid Gymnastisk- och idrottshögskolan, GIH, med stöd av Hjärt-Lungfonden och KK-stiftelsen.

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Många neurologiska sjukdomar kräver avancerad diagnostik och återkommande möte med en specialist, ofta under mycket lång tid. Som vid diagnoserna ALS, Alzheimers, MS och Parkinsons sjukdom, bara för att nämna de vanligaste. Hur väl det här behovet möts är inte…

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Tidningen Newsweek publicerar varje år en lista på de sjukhus i världen som de anser vara de bästa.  Denna gång är Karolinska Universitetssjukhuset i topp fyra av 32 granskade sjukhus.

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Hälso- och sjukvården upplever flera problem kring att dela och ta del av hälsodata, bland annat inom dataskyddsområdet, förvaltningsrättslig lagstiftning och när det gäller hur olika regelverk förhåller sig till varandra, visar utredning.

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Landets samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer efterlyser bättre samverkan, nya rutiner och uppdaterad utbildning för att öka användningen av precisionsmedicin i en debattartikel i Dagens medicin.

Om att leva länge – att få diagnos, behandling och mening med livet

Om att leva länge – att få diagnos, behandling och mening med livet

Drömmen om ett långt liv har sällan varit hetare. Men för Karin Modig, forskare i ämnet, borde longevity-trenden ha ett annat fokus. – Att ha bra och fler friska år och mening, det borde forskningen handla om mer, säger hon…

Kunskapsfest när neurologer tog över Linköping

Kunskapsfest när neurologer tog över Linköping

Den 5–9 maj, i ett soligt Linköping, hölls neurologföreningens årliga neurologivecka. Cirka 300 deltagare och tillika 100 sponsorrepresentanter intog Linköpings konsert och kongress och spenderade faktaspäckade dagar tillsammans med kollegor från hela landet. Neurologiveckan föregicks av en uppskattad ST dag…

Hur vill våra patienter att vården ska bedrivas?

Hur vill våra patienter att vården ska bedrivas?

Vetenskap och beprövad erfarenhet är viktigt för läkare, medan politiker och administratörer vill minska kostnaderna. Men är det någon som lyssnar på vad patienterna vill? I denna krönika lyfter Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, fram sina personliga funderingar.

Reflektioner i coronatider

Reflektioner i coronatider

De senaste månaderna har varit omtumlande för hela världen, allt eftersom pandemin har fortskridit. I denna krönika lyfter Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, fram sina personliga funderingar kring en del märkliga fenomen i tider som dessa.