Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Invånare vill ha bättre digitala vårdtjänster

Invånarna ser stora fördelar med digitala vårdtjänster, men upplever samtidigt betydande brister i hur tjänsterna ska användas och hur informationen delas före och efter besöket. Det visar en ny undersökning från E-hälsomyndigheten.

Kvinnor och yngre under 49 år är de som mest efterfrågar digital vårdtjänster, enligt E-Hälsomyndigheten.

Det som efterfrågas mest är en samlad överblick över vårdinformation, såsom journaler, recept och bokade besök, samt att information enkelt ska kunna delas mellan olika vårdgivare. Möjligheten att förnya recept digitalt lyfts också fram som särskilt viktig.

Undersökningen visar samtidigt att många har svårt att kontakta vården och boka tider. Dessutom är kunskapen låg om patienträttigheter och hur vårdinformation hanteras. Endast en av fem känner till att vårdgivare inte automatiskt delar patientinformation med varandra.

– Det räcker inte att tjänster finns, de måste fungera i praktiken för människor i deras vardag. Den låga kännedomen om patienträttigheter och informationshantering riskerar att påverka både tilliten till vården och möjligheten att vara delaktig i sin egen vård, säger Maria Lidén, utredare på E-hälsomyndigheten.

Kvinnor och personer mellan 30 och 49 år efterfrågar i högre grad digitala tjänster, särskilt för att kunna hjälpa barn och närstående. Äldre uppger ett lägre behov, men vill lära sig  att använda de digitala tjänsterna.

Enligt E-hälsomyndigheten visar resultaten att digitala vårdtjänster behöver bli mer användarvänliga, bättre samordnade och anpassade till olika användares behov för att stärka delaktighet och tillgänglighet i vården.

Läs hela rapporten: Rapport Undersökning om digitala tjänster inom hälso och sjukvård 2025_.pdf

Liknande poster

Ledare: Tofersen-kampen är också en kamp för forskning

Ledare: Tofersen-kampen är också en kamp för forskning

“Ge tillgång till tofersen omedelbart” Det är Neuroförbundets krav som riktas mot NT-rådet som beslutat att stoppa behandlingen till ALS-patienter i Sverige. Uttalandet görs i ett radioinslag på P4 Norrbotten om 37-åriga tvåbarnmamman Anna Furbeck som nekas behandlingen. Orsaken till…

Replik: Neurologbristen kvarstår – även om organisation spelar roll

Replik: Neurologbristen kvarstår – även om organisation spelar roll

I ledaren i nummer 1, 2026, av tidningen Neurologi i Sverige ifrågasätter chefredaktör Hanna Brodda om antalet neurologer är ett problem i Sverige. Här svarar Igal Rosenstein, vice ordförande, Svenska Neurologföreningen, med en replik.

Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta

Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta

Trots hög prevalens av besvärande ansiktssmärta har tillståndets totala sjukdomsbörda och samhällskostnader varit svåra att kvantifiera. En internationell forskargrupp ledd från Umeå universitet har nu utvecklat en metod för att uppskatta den globala sjukdomsbördan.

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning för att stärka neuroplasticiteten och förbättra möjligheterna att gå efter en stroke. Det ska ingå i ett nytt forskningsprojekt vid Gymnastisk- och idrottshögskolan, GIH, med stöd av Hjärt-Lungfonden och KK-stiftelsen.

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Många neurologiska sjukdomar kräver avancerad diagnostik och återkommande möte med en specialist, ofta under mycket lång tid. Som vid diagnoserna ALS, Alzheimers, MS och Parkinsons sjukdom, bara för att nämna de vanligaste. Hur väl det här behovet möts är inte…

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Tidningen Newsweek publicerar varje år en lista på de sjukhus i världen som de anser vara de bästa.  Denna gång är Karolinska Universitetssjukhuset i topp fyra av 32 granskade sjukhus.

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Hälso- och sjukvården upplever flera problem kring att dela och ta del av hälsodata, bland annat inom dataskyddsområdet, förvaltningsrättslig lagstiftning och när det gäller hur olika regelverk förhåller sig till varandra, visar utredning.

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Landets samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer efterlyser bättre samverkan, nya rutiner och uppdaterad utbildning för att öka användningen av precisionsmedicin i en debattartikel i Dagens medicin.

Om att leva länge – att få diagnos, behandling och mening med livet

Om att leva länge – att få diagnos, behandling och mening med livet

Drömmen om ett långt liv har sällan varit hetare. Men för Karin Modig, forskare i ämnet, borde longevity-trenden ha ett annat fokus. – Att ha bra och fler friska år och mening, det borde forskningen handla om mer, säger hon…

Kunskapsfest när neurologer tog över Linköping

Kunskapsfest när neurologer tog över Linköping

Den 5–9 maj, i ett soligt Linköping, hölls neurologföreningens årliga neurologivecka. Cirka 300 deltagare och tillika 100 sponsorrepresentanter intog Linköpings konsert och kongress och spenderade faktaspäckade dagar tillsammans med kollegor från hela landet. Neurologiveckan föregicks av en uppskattad ST dag…