Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Husdjur kan påverka patienters tillgång till vård

Bandet mellan människor och deras sällskapsdjur bör betraktas som en social faktor som kan påverka möjligheten att söka och fullfölja vård. Det argumenterar Rustin M. Moore och Reshma Jagsi för i en perspektivartikel i New England Journal of Medicine.

I Sverige har cirka var tredje person ett husdjur. Ett fenomen att ta på allvar för vården, tycker två forskare i en krönika i NEJM.

Författarna beskriver hur en patient kan avstå från rekommenderad sjukhusvård därför att inte finns någon som kan ta hand om hunden. Om vårdpersonalen inte känner till orsaken kan beslutet misstolkas som bristande följsamhet, trots att det i själva verket handlar om ett praktiskt hinder.

Omkring två tredjedelar av hushållen i USA har minst ett sällskapsdjur (motsvarande siffra för Sverige är cirka var tredje person reds anm) och de flesta djurägare betraktar djuret som en familjemedlem. Relationerna uppmärksammas ändå sällan i vården. Tidigare studier har kopplat umgänge med djur till bland annat minskad stress, ökad fysisk aktivitet och förbättrad social och emotionell hälsa. Samtidigt kan ansvaret för ett djur försvåra tillgången till vård.

I en undersökning som Rustin M. Moore och Reshma Jagsi refererar till i sin artikel om husdjur och sjukhusvistelse uppgav 38 procent att de haft svårt att ordna med tillsynen av djur. För 10 procent påverkade detta beslutet att stanna kvar i vården och 5 procent uppgav att det bidrog till att de lämnade vården mot medicinsk rekommendation.

Problemet kan vara särskilt uttalat för personer som lever i hemlöshet eller utsätts för våld i nära relationer. Djuret kan då ge trygghet och socialt stöd, men samtidigt begränsa tillgången till boende, skydd och vård om verksamheterna inte tar emot djur.

Författarna föreslår att frågor om ansvar för sällskapsdjur införs i anamnes, inskrivningsrutiner och elektroniska journalsystem. Ett identifierat behov skulle kunna utlösa kontakt med kurator eller annan samordnare. Vården kan också samarbeta med djurhem, veterinärkliniker och ideella organisationer för att ordna tillfällig omsorg.

Relationer till djur är inte enbart gynnsamma och kan exempelvis medföra fallrisk eller ekonomisk belastning. Enligt författarna behöver både fördelar och risker därför vägas in. Genom att systematiskt uppmärksamma patientens ansvar för djur kan vården minska undvikbara avbrott och bättre anpassa behandlingen till patientens faktiska livssituation.

Liknande poster

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Vaccination mot influensa och covid-19 är gratis för personer med risk för att bli allvarligt sjuka. Ändå avstår man. En studie från Umeå universitet visar unga med flera sjukdomar, män, rökare och personer som behöver hjälp av hemtjänsten vaccinerar sig…

Invånare vill ha bättre digitala vårdtjänster

Invånare vill ha bättre digitala vårdtjänster

Invånarna ser stora fördelar med digitala vårdtjänster, men upplever samtidigt betydande brister i hur tjänsterna ska användas visar en ny undersökning från E-hälsomyndigheten.

Ledare: Tofersen-kampen är också en kamp för forskning

Ledare: Tofersen-kampen är också en kamp för forskning

“Ge tillgång till tofersen omedelbart” Det är Neuroförbundets krav som riktas mot NT-rådet som beslutat att stoppa behandlingen till ALS-patienter i Sverige. Uttalandet görs i ett radioinslag på P4 Norrbotten om 37-åriga tvåbarnmamman Anna Furbeck som nekas behandlingen. Orsaken till…

Replik: Neurologbristen kvarstår – även om organisation spelar roll

Replik: Neurologbristen kvarstår – även om organisation spelar roll

I ledaren i nummer 1, 2026, av tidningen Neurologi i Sverige ifrågasätter chefredaktör Hanna Brodda om antalet neurologer är ett problem i Sverige. Här svarar Igal Rosenstein, vice ordförande, Svenska Neurologföreningen, med en replik.

Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta

Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta

Trots hög prevalens av besvärande ansiktssmärta har tillståndets totala sjukdomsbörda och samhällskostnader varit svåra att kvantifiera. En internationell forskargrupp ledd från Umeå universitet har nu utvecklat en metod för att uppskatta den globala sjukdomsbördan.

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning för att stärka neuroplasticiteten och förbättra möjligheterna att gå efter en stroke. Det ska ingå i ett nytt forskningsprojekt vid Gymnastisk- och idrottshögskolan, GIH, med stöd av Hjärt-Lungfonden och KK-stiftelsen.

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Många neurologiska sjukdomar kräver avancerad diagnostik och återkommande möte med en specialist, ofta under mycket lång tid. Som vid diagnoserna ALS, Alzheimers, MS och Parkinsons sjukdom, bara för att nämna de vanligaste. Hur väl det här behovet möts är inte…

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Tidningen Newsweek publicerar varje år en lista på de sjukhus i världen som de anser vara de bästa.  Denna gång är Karolinska Universitetssjukhuset i topp fyra av 32 granskade sjukhus.

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Hälso- och sjukvården upplever flera problem kring att dela och ta del av hälsodata, bland annat inom dataskyddsområdet, förvaltningsrättslig lagstiftning och när det gäller hur olika regelverk förhåller sig till varandra, visar utredning.

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Landets samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer efterlyser bättre samverkan, nya rutiner och uppdaterad utbildning för att öka användningen av precisionsmedicin i en debattartikel i Dagens medicin.

Om att leva länge – att få diagnos, behandling och mening med livet

Om att leva länge – att få diagnos, behandling och mening med livet

Drömmen om ett långt liv har sällan varit hetare. Men för Karin Modig, forskare i ämnet, borde longevity-trenden ha ett annat fokus. – Att ha bra och fler friska år och mening, det borde forskningen handla om mer, säger hon…

Kunskapsfest när neurologer tog över Linköping

Kunskapsfest när neurologer tog över Linköping

Den 5–9 maj, i ett soligt Linköping, hölls neurologföreningens årliga neurologivecka. Cirka 300 deltagare och tillika 100 sponsorrepresentanter intog Linköpings konsert och kongress och spenderade faktaspäckade dagar tillsammans med kollegor från hela landet. Neurologiveckan föregicks av en uppskattad ST dag…