Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada
Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.
Efter en hjärnskada, till exempel efter stroke, kan hjärnskadekoordinatorer hjälpa till att förbättra rehabilitering och livskvalitet. Foto: GettyImages.
— Det är svårt att föreställa sig livet efter en förvärvad hjärnskada. Allt kan se annorlunda ut, det som var lätt tidigare kan nu vara nästan omöjligt. Som hjärnskadekoordinator kan vi avlasta och göra verklig skillnad i personers liv, säger Catharina Andersson, hjärnskadekoordinator i Region Skåne.
Stroke är den vanligaste orsaken till förvärvad hjärnskada, det vill säga en icke-medfödd hjärnskada. Sex av tio som söker hjälp hos de stroke- och hjärnskadevägledare som finns i Region Stockholm har haft en stroke.
Andra exempel på orsaker till förvärvad hjärnskada är hjärn- eller hjärnhinneinflammation, hjärntumör, syrebrist, förgiftning eller fallskador.
Konsekvenser av förvärvad hjärnskada kan delas upp i tre huvudgrupper, där personen kan ha en kombination av alla eller en enbart en fysisk nedsättning:
- Kognitiv funktionsnedsättning: Exempelvis svårigheter med språk, koncentration eller minne.
- Flerfunktionsnedsättning: Fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar som kan innebära behov av LSS-insatser (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), hemtjänst eller annat stöd.
- Beteendestörning: Exempelvis problem med känsloliv, personlighet eller trötthet.
– Som närstående kan rollen bli stor och tung. Det är inte lätt att veta hur man ska hantera alla kontakter med myndigheter, vården, samhällsservice och andra anpassningar. Som hjärnskadekoordinator kan vi avlasta genom rådgivning och annat stöd till den drabbade och till anhörig, säger Catharina Andersson.
