Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet. Fynden, som publicerats i tidskriften Journal of Neuroinflammation, kan visa vägen mot nya behandlingar.

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Foto: skynesher/iStockphoto.

En graviditet är ett mycket speciellt tillstånd ur en immunologisk synvinkel. Immunförsvarets uppgift är att försvara oss mot sådant som är främmande. Men trots att fostret till hälften kommer från pappan stöts det inte bort av mammans immunsystem. Denna balansgång fungerar i de allra flesta fall tack vare att mammans immunförsvar ställs om under graviditeten till att bli mer tolerant.

Vid multipel skleros, MS, försämras nervernas funktion av att immunsystemet attackerar fettet som ligger som ett skyddande hölje runt nervtrådarna. Nerverna blir inflammerade, vilket kan leda till nervskador. Trots att det finns nya och effektivare behandlingsalternativ så försämras de flesta personer med MS ändå över tid.

Forskare tror att den tillfälliga dämpningen av immunförsvaret under en graviditet kan förklara varför kvinnor med MS då förbättras i sin sjukdom. Perioderna med sjukdomssymtom, så kallade skov, minskar med 70 procent under graviditetens sista tredjedel. Även en del andra autoimmuna sjukdomar, som reumatoid artrit, förbättras tillfälligt under graviditet. Men det har varit oklart varför förbättringen sker. Därför ville forskarna bakom den aktuella studien undersöka vilka mekanismer som är särskilt betydelsefulla för minskningen av symtom under graviditet, som ett led i att hitta framtida behandlingsstrategier som ger samma effekt vid MS och kanske även andra liknande sjukdomar.

Forskarna var särskilt intresserade av immunceller av typen T-celler, som generellt har en mycket viktig roll i immunförsvaret. T-celler är dessutom både centrala i att driva sjukdomsförloppet vid MS och betydelsefulla under graviditet. I studien har forskarna jämfört 11 kvinnor med MS och 7 friska kvinnor som lämnat blodprov före, under och efter graviditet.

För att förstå vad som händer i immuncellerna har forskarna kartlagt vilka gener som används i T-cellerna vid olika tidpunkter under graviditeten. De har också studerat förändringar som reglerar hur gener slås på och stängs av, så kallade epigenetiska förändringar. I studien har forskarna tittat mer specifikt på en sådan regleringsmekanism som heter DNA-metylering.

Sandra Hellberg, biträdande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

– Det som kanske var mest slående är att vi hittar inga egentliga skillnader under graviditet mellan grupperna, utan det verkar som att immunsystemet hos en gravid kvinna med MS ser ut ungefär som hos en frisk gravid kvinna, säger Sandra Hellberg, biträdande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.

Forskarna hittade nätverk av gener som växelverkar med varandra och som påverkas under graviditeten. Studien visar att dessa gener i stor utsträckning är kopplade till sjukdomen och till viktiga processer i immunförsvaret.

– Vi ser att förändringarna i T-cellerna speglar förbättringen av skovfrekvensen. De största förändringarna sker i den sista tredjedelen av graviditeten och det är ju den tiden då kvinnor med MS förbättras som mest. De förändringarna går sedan tillbaka efter graviditeten vid den tidpunkt då sjukdomsaktiviteten tillfälligt ökar. Det är viktigt att poängtera att sjukdomsaktiviteten därefter återgår till den som var innan graviditeten, säger Sandra Hellberg.

Nätverket av gener som påverkades vid graviditet innehöll också gener som regleras av graviditetshormoner, framför allt progesteron. Forskarna arbetar nu vidare med att i labbet testa olika hormoner för att se om de kan efterlikna effekterna som de sett i den aktuella studien och ingå i en framtida möjlig behandlingsstrategi.

Forskningen är frukten av ett mångårigt samarbete mellan forskare inom medicin och bioinformatik. En viktig del i projektet har varit att förstå den stora mängden data genom att analysera den med så kallad nätverksanalys, som utvecklats under många år av bland andra en forskargrupp som leds av Mika Gustafsson vid Linköpings universitet. Nätverksanalysen är ett verktyg för att hitta gener som växelverkar mycket med de gener som forskarna är intresserade av. Ofta visar det sig att andra gener i nätverket är reglerade på ett avvikande sätt och indirekt påverkar centrala processer i en sjukdom.

Mika Gustafsson, professor i bioinformatik.

– Sådana insikter kan användas för att hitta alternativa mediciner och att hitta nya biomarkörer för att skilja olika undergrupper av en sjukdom åt. Denna strategi har vi använt framgångsrikt för analys i forskning om bland annat allergi och multipel skleros, säger Mika Gustafsson, professor i bioinformatik, som nu gör analysen tillgänglig för andra forskare genom ett nystartat företag.

Studien är en delstudie i GraMS (Graviditet och MS)-studien och gjord i samarbete mellan Linköpings universitet, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Linköpings universitetssjukhus, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Region Kalmar. Den har finansierats med stöd av bland andra Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet, Neurofonden, MS forskningsfonden, Region Östergötland och Linköpings universitet.