Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Så kan antikroppar mot ett vanligt virus orsaka MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och ryggmärgen.

Olivia Thomas, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Foto: Erik Holmgren.

Epstein-Barr-virus (EBV) infekterar de flesta människor tidigt i livet och stannar sedan kvar i kroppen, vanligen utan att orsaka symtom. Kopplingen mellan EBV och den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS) upptäcktes för många år sedan och har förbryllat forskare sedan dess. Förra året publicerades två studier i Science och Nature som ytterligare stärker beläggen för att EBV-infektion föregår MS och att antikroppar mot viruset kan vara inblandade. Men de molekylära mekanismerna verkar variera mellan patienter och är fortfarande till stora delar okända.

– MS är en otroligt komplex sjukdom men vår studie bidrar med en viktig pusselbit som kan förklara varför en del människor utvecklar sjukdomen. Vi har upptäckt att vissa antikroppar mot Epstein-Barr-viruset, som normalt bekämpar infektionen, av misstag kan rikta sig mot hjärnan och ryggmärgen och orsaka skada, säger Olivia Thomas, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och delad försteförfattare till studien.

Felriktade antikroppar

Forskarna analyserade blodprover från mer än 700 personer med MS och 700 friska individer. De fann att antikroppar som binder till ett visst protein i Epstein-Barr-viruset, EBNA1, också kan binda till ett liknande protein i hjärnan och ryggmärgen som kallas CRYAB och vars roll är att förhindra att proteiner klumpar ihop sig under den cellstress som kan uppstå vid exempelvis inflammation. Dessa felriktade, korsreaktiva antikroppar kan skada nervsystemet och orsaka MS-symtom som problem med balans, rörlighet och trötthet. Antikropparna återfanns hos cirka 23 procent av MS-patienterna och 7 procent av kontrollpersonerna.

– Detta visar att antikroppssvaret inte krävs för att utveckla MS men att det kan vara en bidragande faktor hos upp till en fjärdedel av patienterna. Resultaten belyser den stora variationen mellan olika patienter och behovet av mer individanpassad behandling. Dagens behandlingar är effektiva för att minska återfall i MS, men tyvärr finns ingen behandling som förhindrar att sjukdomen fortskrider, säger Olivia Thomas.

T-celler kan vara inblandade

Forskarna fann även att det sannolikt finns en liknande korsreaktivitet bland immunsystemets T-celler.

Mattias Bronge, anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Foto: Erik Holmgren.

– Vi kommer nu gå vidare och undersöka i detalj hur T-celler bekämpar EBV-infektion samt hur de kan skada nervsystemet vid multipel skleros och bidra till att sjukdomen fortskrider, säger Mattias Bronge, anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och delad försteförfattare till studien.

Forskningen finansierades av Vinnova, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Karolinska Institutet, MS Forskningsfonden, Neuro och Region Stockholm. Medförfattaren Hans Grönlund står som uppfinnare till ett patent inlämnat av NEOGAP Therapeutics AB och är grundare och delägare i detta företag. Birce Akpinar, Ola B. Nilsson, Erik Holmgren och Guro Gafvelin är anställda vid NEOGAP Therapeutics AB. Roland Martin är medgrundare, delägare och anställd i Cellerys, ett startup-företag från Zürichs universitet samt är meduppfinnare till och patentinnehavare för flera patent. Roland Martin och Tomas Olsson har fått anslag och arvoden från flera företag. Se den vetenskapliga artikeln för en komplett lista över författarnas potentiella intressekonflikter.

Fakta: Epstein-Barr-virus

Herpesviruset EBV är ett av de vanligast förekommande virusen bland människor. Över 90 procent av världens befolkning är infekterade med EBV och bär viruset livet ut som en vilande, vanligtvis asymtomatisk, infektion. De flesta människor infekteras som barn med få eller inga symtom, men hos unga vuxna orsakar viruset ofta körtelfeber, även kallad kyssjuka.

Publikation: Cross-reactive EBNA1 immunity targets alpha-crystallin B and is associated with multiple sclerosis. Olivia G. Thomas, Mattias Bronge, Katarina Tengvall, Birce Akpinar, Ola B. Nilsson, Erik Holmgren, Tara Hessa, Guro Gafvelin, Mohsen Khademi, Lars Alfredsson, Roland Martin, André Ortlieb Guerreiro-Cacais, Hans Grönlund, Tomas Olsson, Ingrid Kockum. Science Advances, online 17 maj 2023, doi: 10.1126/sciadv.adg3032.

Liknande poster

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Läs mer...

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Läs mer...

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Läs mer...