Smärta betraktas ofta som ett symtom, men ibland är smärtan en sjukdom i sig som kräver behandling. Ett exempel är fibromyalgi som främst drabbar kvinnor. Professor Eva Kosek har länge forskat om smärta och har nu återvänt till Uppsala, dit hon kom som läkarstudent för 40 år sedan.
Vi möts på smärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Här arbetar Eva Kosek kliniskt med patienter en dag i veckan. Den övriga tiden leder hon två forskargrupper, en vid Uppsala universitet och en vid Karolinska institutet.
När hon fick professuren vid Uppsala universitet hösten 2020 behöll hon nämligen sin tidigare professur vid Karolinska institutet.
– Smärta är ett lite eftersatt område i Sverige, framför allt kliniskt, men kanske även inom klinisk forskning. Det är en förklaring till den här delade professuren. Den kliniska basen i Stockholm upplever jag som väldigt svag, men kliniken i Uppsala tycker jag själv är en av de bästa i Sverige.
Nu hoppas hon kunna öka samarbetet mellan Karolinska institutet som har framstående preklinisk smärtforskning och Uppsala universitet som har bra klinisk smärtforskning.
Näst vanligaste orsaken till sjukskrivningar
Idag är smärta den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige, efter psykisk ohälsa. Ofta betraktas smärta som ett symtom som försvinner när grundorsaken behandlas, till exempel genom en operation av ett knä eller behandling av reumatism. Men det är inte alltid så enkelt.
– Om man har ett långvarigt smärttillstånd där smärtan initialt är ett symtom kan det ändå bli så att när nervsystemet blivit bombarderat av smärtsignaler under en längre tid, då förändras funktionen av nervsystemet så att det börjar förstärka smärtsignalerna, det blir som en högtalare där man vrider upp volymen. I vissa fall verkar det vara irreversibelt, säger Eva Kosek.
Ungefär 30 procent av till exempel patienter med ryggsmärta eller artrossmärta i knät som opereras blir inte smärtfria efter operationen. Det gäller också patienter med reumatism. För 20–30 procent kvarstår smärtproblematiken trots att man framgångsrikt behandlat inflammationen.
Studier av fibromyalgi
Den här typen av smärta kallas nociplastisk smärta. Ett exempel är fibromyalgi, en helkroppssmärta som främst drabbar kvinnor. Genom experiment där man gett smärtstimulering och försökspersonerna själva skattat sin smärta har forskarna fått fram responskurvor. De använder också magnetkamera för att studera smärtresponsen i hjärnan.
– Dels har vi kunnat se att vid fibromyalgi är man mycket mer smärtkänslig för alla typer av smärtstimuli. Dels kan vi se att under smärtstimulering så aktiverar de inte sina smärthämmande system på ett normalt sätt. Vi har kunnat lokalisera var i hjärnan den här dysfunktionen sitter och också hur det påverkas av till exempel förväntningar.
Samspel mellan immunsystem och nervsystem
Forskarna studerar också hur immunsystemet och nervsystemet samverkar, genom att söka efter olika biomarkörer i blod och ryggmärgsvätska. Bland annat har man sett att människor med smärta har ökade halter av cytokiner, proinflammatoriska ämnen, i ryggmärgsvätskan.
Man skulle kunna tro att dessa ämnen driver smärta, men det kan också vara en försvarsmekanism, menar Eva Kosek.
– Vi har sett hos patienter med knäledsartros att det finns en negativ korrelation mellan graden av vissa av de här cytokinerna och hur ont patienten har. Precis motsatsen till vad vi hade förväntat oss, så nu håller vi på och undersöker det här vidare. Det är väldigt spännande, för det skulle kunna ge uppslag till potentiellt andra behandlingar.
Forskarna använder också PET-kamera och har kunnat se en aktivering, just vid fibromyalgi, av hjärnans immunokompetenta celler. Det är celler som sätter igång immunsystemet, vilket tyder på att det händer något i samspelet mellan immunsystem och nervsystem.
Antikroppar vid fibromyalgi
Ett annat forskningsspår, som fått mycket internationell uppmärksamhet, är antikroppar hos människor med fibromyalgi. I samarbete med Camilla Svensson, professor på institutionen för fysiologi och farmakologi vid KI, har de tagit blod från patienter med fibromyalgi, tagit ut antikroppar och sprutat in dem i möss.
Forskarna har kunnat se att antikropparna binder till en viss typ av celler, så kallade satellit-gliaceller, som aktiveras. Dessa satellitgliaceller omger nervcellernas cellkroppar och frisätter förmodligen ämnen som påverkar nervcellerna och förstärker smärtsignaleringen.
Fynden har rönt stort internationellt intresse. Bland annat utnämndes studien till ett av de 10 viktigaste vetenskapliga fynden under 2021 av den brittiska tidningen The Guardian. Eva Kosek ser stora möjligheter framöver.
– Skulle vi lyckas med det här, kan vi få diagnostiska metoder för vissa svårare former av fibromyalgi. Då skulle man kunna välja ut patienter som har väldigt mycket av dessa antikroppar och erbjuda immunreglerande behandlingar som finns redan idag. I förlängningen skulle helt nya biologiska läkemedel kunna utvecklas specifikt mot fibromyalgi.
Misstrodd av husläkaren
Eva Kosek började forska om fibromyalgi redan 1996 och fick då kommentaren ”Hur kan du forska på någonting som inte finns?” Att bli misstrodd av sin husläkare är fortfarande ett stort problem, särskilt för fibromyalgipatienter, men även andra människor med långvarig smärta.
– Delvis beror det på missuppfattningen att all smärta är ett symtom. Om man också betraktar smärta som en sjukdom i sig, blir det lättare att förstå. Du behöver inte se någonting på röntgen, det kan vara något fel i smärtregleringen.
Eva Kosek jobbar mycket med att sprida information om smärta som sjukdom i sig. Hon ledde den arbetsgrupp inom International Association for Study of Pain som lanserade termen nociplastisk smärta. Och hon ser fram emot de nya globala diagnoskoderna i ”International Classification of Diseases”, ICD 11, som snart ska börja användas.
– Där har smärta äntligen fått ett eget kapitel där man använder begreppet primär smärta för smärta som sjukdom. Det är en direkt avspegling av vår och andras forskning, säger Eva Kosek.
