Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Dementa missar teknikhjälp på grund av bristfällig information

Bilder visar doktoranden Antonios Tsertsidis på Örebro universitet.
En bättre dialog mellan de olika vårdgivarna skulle gynna personer som drabbas av demens, konstaterar Antonios Tsertsidis i sin studie. Foto: Anna Lorentzon

Äldre som lider av demens får inte alltid information om digitala hjälpmedel som skulle kunna hjälpa dem i vardagen.
– Det finns bra tekniska hjälpmedel idag, men de används inte fullt ut. Det är lite synd, säger Antonios Tsertsidis som har genomfört en fallstudie i Örebro kommun.

Antonios Tsertsidis är doktorand i informatik vid Handelshögskolan på Örebro universitet och ingår också i den tvärvetenskapliga forskarskolan Successful Ageing. Hans forskning tar avstamp i kunskapen om att vi blir allt fler äldre i Europa – och att även antalet människor som drabbas av demens beräknas öka rejält under de kommande decennierna.

Här anses tekniska hjälpmedel som kan avlasta vården och öka livskvaliteten för de dementa vara ett viktigt redskap. Det kan handla om elektroniska kalendrar som påminner om när det är dags att ta medicin, appar som hjälper anhöriga att hålla kontakt med den sjuke eller användarvänliga, anpassade mobiltelefoner.

– Det kommer naturligtvis alltid att behövas mänsklig hjälp, men åtminstone i början av sjukdomsförloppet kan digitala hjälpmedel vara en hjälp i vardagen som ökar självständigheten för den som drabbas av en demenssjukdom, säger Antonios Tsertsidis.

Ojämn kunskapsnivå hos arbetsterapeuter

Han har genomfört en fallstudie i Örebro kommun och intervjuat såväl anhöriga till dementa som arbetsterapeuter, biståndshandläggare och utvecklare av ny teknik. Målet var att kartlägga strukturella problem och utmaningar som finns när det gäller att tillhandahålla tekniska hjälpmedel till äldre med demens.

– En utmaning är att de anhöriga upplevde att de fick information om den teknik som finns ganska sent in i sjukdomen. Dessutom varierade informationen beroende på hur mycket kunskap den arbetsterapeut som man får träffa har, berättar Antonios Tsertsidis.

Han föreslår därför att Örebro kommun satsar på att utbilda arbetsterapeuter för att öka kunskapen om vilka digitala tekniska hjälpmedel som finns och om hur de fungerar.

– Det skulle minska känslan av osäkerhet som många känner inför teknik och göra att fler vågade rekommendera digitala hjälpmedel till de äldre.

Antonios Tsertsidis ser också ett behov av ökad dialog mellan de olika professioner som den dementa möter i sina vårdkontakter.

– Det behövs ett tajtare samarbete mellan biståndshandläggare, arbetsterapeuter och de demensteam som finns. Jag kunde konstatera att läkare tenderar att hellre skriva ut medicin än att ge information om digitala hjälpmedel. Här behövs det en större samverkan mellan professionerna – så tidigt som möjligt när man får en diagnos, säger han.

Text och foto: Anna Lorentzon

Liknande poster

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Läs mer...

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Läs mer...

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Läs mer...