Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en typ av demens som inte anses ha kärlrelaterade orsaker. Nu vill de lära sig mer om hallonens betydelse för att bidra med ny kunskap om hur man kan utreda och skilja mellan olika former av demens.

Henric Ek Olofsson gör sin specialistläkartjänstgöring i klinisk patologi vid Medicinsk service i Region Skåne och har nyligen doktorerat vid Lunds universitet på de kärlförändringar i hjärnan som forskarna kallar för “hallon”. Forskarfoto: Kennet Rouna.

Henric Ek Olofsson forskar på en typ av kärlförändring i hjärnan som kallas för hallon, vilket är en referens till deras speciella utseende i mikroskop. Forskarna har länge vetat att dessa hallon var ett relativt vanligt fynd, men att mängden hallon varierade betydligt mellan olika personer, och även mellan olika delar av hjärnan. De visste dock ingenting om vad som orsakade den här variationen. Henric Ek Olofsson har i sina studier kartlagt tätheten av hallon vid olika sjukdomstillstånd för att öka kunskapen om dessa förändringar.

– Vi fann att hallon förekommer i ökad utsträckning i samband med vaskulär demens, vilket är den demensform som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan. Vi såg också ökad förekomst av hallon vid åderförfettning i hjärnans stora blodkärl och vid vissa fall av högt blodtryck. Det verkar alltså som att hallonförekomsten ökar i samband med annan kärlsjukdom. Dock fann vi även en ökad hallonförekomet vid en demensform som benämns ”frontotemporal lobär degeneration” eller ”FTLD”, säger Henric Ek Olofsson.

Det som förvånade forskarna var fyndet av ökad hallonförekomst vid FTLD. Det sticker ut jämfört med deras övriga resultat, då FTLD inte anses förknippat med kärlsjukdom utan med felveckade proteiner. Fyndet var särskilt iögonfallande då hallonförekomsten inte var förhöjd vid andra sjukdomar med felveckade proteiner, såsom Alzheimers sjukdom och Lewykroppssjukdom. Forskarna är nu i färd med att undersöka om den ökade hallonförekomsten vid FTLD orsakas av andra faktorer än vad som är fallet vid vaskulär demens och åderförfettning.

Läs hela artikeln i Vetenskap & hälsa.

Länk till avhandlingen.

Liknande poster

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Läs mer...

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Läs mer...

Träning skyddar hjärnan

Läs mer...