Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Blodprov ger tillförlitlig och tidig diagnos av Alzheimers sjukdom

Blodprov ger tillförlitlig och tidig diagnos av Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en komplex och svårdiagnostiserad sjukdom eftersom symtomen överlappar med andra liknande sjukdomar. Nu har forskare funnit en markör i blodet som mer exakt kan diagnostisera Alzheimer i de tidiga stadierna av sjukdomen.
–  Detta är ett stort genombrott och jag tror att detta blodprov kan användas kliniskt inom bara några år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och den som lett det internationella forskningssamarbetet.

Studien baserar sig på 580 individer och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine. Förutom forskare från Sverige deltog forskare från Banner Alzheimers Institute och Eli Lilly i USA i studien.

Det finns två kända proteiner som kan kopplas till Alzheimers sjukdom: beta-amyloid, som bildar vad som kan beskrivas som plack i hjärnan, och tau som bildas i hjärncellerna. Blodprovet som utvecklats upptäcker en speciell variant av tau som är fosforylerad (P-tau181), det vill säga proteinet tau är som ett nystan eller trådliknande trassel, och kan därmed exakt påvisa ansamlingar av tauproteinet hos individer i ett tidigt skede av sjukdomen.

– Jag tror att blodprovet har stor potential att förbättra diagnostiken av demenssjukdomar både på specialiserade minneskliniker och i primärvården. Förbättrad diagnostik för Alzheimers kan leda till bättre behandling och vård av drabbade individer, men testet kan också underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya terapier mot sjukdomen ”, säger Oskar Hansson.

Studien visade att blodprovet hade både stor känslighet och specificitet: det upptäckte cirka 90 procent av alla fall av Alzheimers och gav endast få falska positiva svar hos patienter med annan demenssjukdom. Studien visade vidare att bland icke-dementa individer hade de med förhöjda plasma-P-tau181-nivåer en tiofaldig ökad risk för att utveckla Alzheimer under de följande åren.

– Detta enkla blodprov kan användas för att skilja personer med Alzheimers sjukdom från individer med andra hjärnsjukdomar som har liknande symtom. Testet kan också användas för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande 4-6 åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och försteförfattare till artikeln.

Blodprovet hade en tydligt överlägsen diagnostisk noggrannhet jämfört med andra etablerade blodprover såsom exempelvis proteinet neurofilament light (NFL)*. Blodprovet kan därför vara till stor nytta vid utredning av patienter med minnesproblem, så snart metoden är godkänd för klinisk användning, menar forskarna bakom studien.

Oskar Hansson

Oskar Hansson foto Kennet Ruona

– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Men det finns många orsaker till minnessvårigheter, som exempelvis sömnbrist, depression och andra demenssjukdomar som måste utredas vid minnessvårigheter. Hos individer med lindrig minnesnedsättning kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har Alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson.

En annan studie ledd av professor Adam Boxer vid University of California San Francisco, USA fann mycket liknande resultat. San Francisco-studien publiceras i samma nummer av Nature Medicine och Oskar Hansson menar att de två studierna tillsammans talar för att att blodprovet kan komma att bli klinisk praxis.

Publikation
”Plasma P-tau181 in Alzheimer’s disease: relationship to other biomarkers, differetial diagnosis, neuropathology and longitudinal progression to Alzheimer’s dementia”
Nature Medicine, 2 Mars 2020, DOI: 10.1038/s41591-020-0755-1

För mer information om studien kontakta:
Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, överläkare på Skånes universitetssjukhus, 072-2267745, [email protected]

Liknande poster

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

En av tio personer över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Både män och kvinnor. Det visar den hittills första befolkningsbaserade studien på området.

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom, visar första befolkningsbaserade studien på området.

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Nestorn i Sverige inom området demens, professor Bengt Winblad utser årligen en pristagare med tillhörande forskningsanslag till en person med framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Professor Johan Lökk rapporterar från symposiet.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Avvakta med donanemab

Avvakta med donanemab

NT-rådets rekommendation för behandling med nya donanemab vid Alzheimers sjukdom är att avvakta deras kommande bedömning.

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Den senaste tidens medicinska genombrott inom Alzheimer har alla de gemensamt – att de bromsar nedbrytningen av hjärnan. Ingen kan bygga upp det som redan dött. ”Vi har hittat ett sätt att hitta tecken på kognitiv svikt vid Alzheimer betydligt…

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Forskare vid Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid University of Pittsburgh, har upptäckt en ny biomarkörtest i ryggmärgsvätska (CSF) som kan upptäcka tidig tau-patologi, vilket ger hopp om tidigare diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom. Tohidul Islam, korresponderande författare,…

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter…

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera…

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…