Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Från vision till verklighet: 20 års spetsforskning vid Lunds Stamcellscentrum

Under två decennier tid har forskarna vid Lunds universitets strategiska forskningsområde Stamcellscentrum spänt bågen för att utveckla och förfina stamcellsforskningen med människors förbättrade hälsa i sikte. Nu när 20-årsjubiléet närmar sig är det läge att reflektera över framsteg som gjorts och möjligheter som forskarna ser inom stamcellsforskningen framöver.

Anna Falk och Johan Jakobsson, båda professorer i neurovetenskap vid Lunds universitet. Foto: Lunds universitet.

Stamceller kan göra vilken uppfinnare som helst gröna av avund. De ger upphov till alla de olika typer av celler som vår kropp består av och har två grundläggande egenskaper, de kan dela sig oändligt och specialisera sig till alla kroppens celltyper. Däri ligger förmågan att kunna reparera skadad vävnad, hämma cancerceller och ersätta celler eller organ som slutat fungera. Stamcellsforskningen kan revolutionera behandling, bot och lindring av svåra sjukdomar.

Under de senaste tjugo åren har detta varit den vägledande visionen för forskare knutna till Lunds Stamcellscentrum. Tillsammans har de nu över 300 forskarna knutna till centrumet undersökt bland annat hur stamceller kan användas för att förstå, behandla och lindra sjukdomar och förbättra livskvaliteten för tusentals patienter. Deras upptäckter genom åren har bidragit till en större förståelse för stamceller och deras potentiella tillämpningar I medicinska behandlingar. Ett aktuellt och uppmärksammat exempel på detta är den nyligen påbörjade kliniska studien för behandling av Parkinsons sjukdom genom stamcellstransplantation.

De senaste årens framsteg i forskningen ger förnyat hopp om att innovativa cellterapier snart kan användas både som behandling och bot av en rad andra kroniska sjukdomar. Sedan starten då man slog upp portarna har Stamcellscentret spelat en viktig roll i att etablera stamcellsforskning och cellterapier i Sverige och även haft en viktig roll när det kommer till att skapa samarbeten mellan forskare och kliniker från hela världen.

– Medicinsk forskning genomgår nu stora förändringar, inte minst inom det som kallas regenerativ medicin. På sikt kommer vi att se allt fler avancerade terapier, så kallade ATMPs, nå allmänheten. Men för att lyckas krävs samarbeten. Under de här tjugo åren har forskningsfältet gått från att vara verket av enskilda forskare till att nu bygga på nationella och internationella samarbeten, inte minst med sjukvården. Det är nödvändigt när vi nu flyttar fram positionerna inom detta kunskapsfält, säger Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap och koordinator för Lunds stamcellscentrum.

Den nydanande forskning som sker vid Stamcellscentrum idag bygger vidare på tidigare arbete (se fakta ”Historiska ögonblick”), och har på sikt potential att förändra livet för många människor som idag lider av sjukdomar där det varken finns bot eller behandling.

– Det är spännande att tänka tillbaka på den forskning som bedrevs på 1980-talet och hur Lunds universitet har gått i bräschen för utvecklingen av stamcellsterapier, säger Anna Falk, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och en av forskarna vid Lunds stamcellscentrum.

Firar med symposium med internationella toppforskare

På samma sätt som Lunds Stamcellscentrum invigdes 2003, firar man de 20 gångna åren med ett internationellt symposium i april.

– Detta blir ett sätt att välkomna några av de stora forskarna inom fältet för att tillsammans beskriva och samtala om vad som sker inom stamcellsforskningens värld, säger Johan Jakobsson.

Länk till symposiet den 17-19 april

Liknande poster

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren.

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av…

Så kan elektroterapi ges utan kirurgi

Så kan elektroterapi ges utan kirurgi

Forskare vid Lunds och Göteborgs universitet, har framgångsrikt utvecklat temporära, organiska elektroder som smidigt kan integreras i biologiska system. Metoden, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications, öppnar upp för en framtid där bioelektronik både kan implanteras i och avlägsnas…

Lewykroppssjukdom kan upptäckas innan symtom

Lewykroppssjukdom kan upptäckas innan symtom

Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. En forskargrupp från Lund universitet visar nu att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom.