Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Lewykroppssjukdom kan upptäckas innan symtom

Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. En forskargrupp från Lund universitet visar nu att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom. Deras fynd, som publiceras i Nature Medicine och presenteras under Alzheimer’s Association International Conference, visar också att nedsatt luktförmåga är starkt kopplat till Lewybodysjukdom redan innan andra tydliga symtom hunnit utvecklats.

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. Foto: Lina Haskel.

Lewykroppssjukdom är ett samlingsbegrepp för Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens. När rörelsesvårigheter är mer dominerande kallas sjukdomen Parkinsons sjukdom och när kognitiva funktionsnedsättningar är dominerande används begreppet Lewykroppsdemens.

– Lewykroppssjukdom beror på att proteinet alfa-synuklein felveckas i hjärnan. När detta händer klumpar proteinet ihop sig och bildar så kallade Lewykroppar, vilket skadar nervcellerna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Tills helt nyligen kunde man inte med säkerhet avgöra om en person med rörelsesvårigheter eller kognitiva funktionsnedsättningar hade Lewykroppar i hjärnan, förrän efter denne avlidit. Men nu kan man med ett ryggvätskeprov se om personen har det felveckade proteinet. Oskar Hanssons forskargrupp har precis avslutat en stor studie som involverar drygt 1100 personer, där ingen av deltagarna initialt uppvisade några kognitiva nedsättningar eller rörelsesvårigheter. Trots det visade det sig att nära tio procent hade Lewykroppar i hjärnan enligt ryggvätskeprovet. Det går alltså att upptäcka Lewykroppssjukdom redan innan de första symptomen visar sig.

– Trots att personerna inte hade några kognitiva eller neurologiska problem i början av studien, såg vi att de med Lewykroppar i hjärnan försämrades i sina kognitiva funktioner över tid. Det var också de som utvecklade Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens under de kommande åren.

En mycket intressant upptäckt var också att Lewykroppar är starkt associerat med nedsatt luktsinne, redan innan andra symptom har hunnit utvecklas. Luktsinnet försämras även när sjukdomen framskrider. Sambandet är så tydligt, att det skulle kunna vara motiverat att screena personer över 60 år med ett lukttest, för att sedan gå vidare med en testning av ryggvätska om man vill hitta Lewykroppssjukdom tidigt, menar Oskar Hansson.

– Just nu utvecklas flera läkemedel riktade mot Lewykroppar, som man hoppas ska kunna bromsa sjukdomen. Troligtvis har denna typ av läkemedel störst chans till en bra effekt om det sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Hade man kunnat hitta symptomfria personer med nedsatt luktsinne där testet för Lewybodykroppar är positivt, skulle dessa kunna vara delaktiga i läkemedelsprövningar, med syfte att utveckla nya mediciner för att tidigt stoppa sjukdomen.

Oskar Hansson understryker dock att det finns många orsaker till luktbortfall som inte har med Lewykroppsdemens att göra, varför testning med ryggvätskeprovet är viktigt.

Hjärnförändringar som samverkar

I en andra publikation studerade forskargruppen även drygt 800 personer med kognitiva svårigheter och såg att omkring var fjärde av dessa hade ett testresultat som talande för Lewykroppssjukdom. Omkring 50 procent av de med Lewykroppssjukdom hade även ansamling av proteinerna amyloid och tau, som är associerade med Alzheimers sjukdom. För personer som både hade amyloid och tau, samtidigt som Lewykroppar, var sjukdomsförloppet snabbare. Det tyder på att dessa hjärnförändringar samverkar, vilket är av stor klinisk vikt för att kunna förutsäga hur patientens prognos blir.

– Jag tror att detta test för Lewykroppssjukdom kommer börja användas inom relativt kort för att förbättra diagnostik och prognosbestämning på kliniker som tar hand om personer med rörelsestörningar och kognitiva symtom.

Oskar Hansson hoppas att – precis som för Alzheimers sjukdom – kunna utveckla ett blodprov även för Lewykroppssjukdom. En av utmaningarna med detta är att koncentrationen av proteiner som kommer från hjärnan ofta är 100-1000 gånger lägre i blodet än i ryggvätskan, vilket kan göra det svårt att detektera Lewykroppsförändringar.

– För fem år sedan trodde vi å andra sidan, knappt att det skulle ske för Alzheimers sjukdom och nu är det verklighet. Så vi satsar mycket på att förfina metodiken och jag är optimistiskt inför framtiden.

 

Liknande poster

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Läs mer...

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Läs mer...

Träning skyddar hjärnan

Läs mer...