Triss i prestigefullt EU-anslag
Tre forskare vid Lunds universitet, alla med en lång lista av betydande forskningsmeriter, tilldelas ERC Advanced Grant på 2,5 miljoner euro vardera för att vidareutveckla och fördjupa sina forskningsprojekt. Projekten handlar om perenna grödor för en övergång till ett hållbart livsmedelssystem, hjälparproteiners funktion vid neurodegenerativa sjukdomar och blodtester för snabbscreening av läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom.
Forskarna Lennart Olsson, Sara Linse och Oskar Hansson tilldelas ERC Advanced Grant.
European Research Councils (ERC) uppdrag är att främja forskning av högsta kvalité genom omfattande och långsiktig finansiering. Anslagen söks i internationell konkurrens med vetenskaplig excellens som enda urvalskriterium. Advanced Grants (AdG) gäller för maximalt fem år och 2,5 miljoner euro och ska göra det möjligt för forskarna att utforska sina mest innovativa och ambitiösa idéer. De tre lundaforskarna som får Advanced Grants i denna omgång är:
Professor Lennart Olssons forskningsprojekt ska undersöka möjligheter och hinder för en framtida övergång till ett jordbruk med helt nya perenna (fleråriga) grödor. Det omfattar en analys av den politiska ekonomin som styr jordbruket på olika nivåer och en analys av ekonomiska och klimatmässiga vinster med perenna grödor. Bland annat ska forskare testodla vetegräset kernza från Medelhavet upp till Polcirkeln för att se hur det passar in i olika klimatzoner. Projektet ska även formulera en strategi för att underlätta införandet av perenna sädesslag.
Lennart Olsson tror att det var projektets visionära anslag som övertygade ERC-panelen.
– Det handlar om att i grunden förändra hela vårt livsmedelssystem, och därmed bidra till en ny jordbruksrevolution. I 10 000 år har våra livsmedel kommit från ettåriga grödor, trots att de orsakar eller bidrar till många av de problem som jordbruket kämpar med såsom erosion, näringsläckage, utsläpp av växthusgaser, höga kostnader och sårbarhet för klimatförändringar. Med perenna grödor kan vi lösa nästan alla dessa utmaningar. Det är också ett sätt att förändra jordbruket i en riktning tillbaka mot ett fungerande ekosystem, säger Lennart Olsson, professor i geografi vid Lund University Centre for Sustainability Studies.
Kemiprofessor Sara Linses forskningsprojekt ska undersöka den termodynamiska basen för hur en grupp hjälparproteiner fungerar. Det gäller hjälparproteiner som ökar andra proteiners löslighet och därmed skyddar mot neurogenerativa sjukdomar så som ALS, Huntington, Alzheimer, Parkinson och diabetes typ 2. En egenskap som forskarna hoppas kunna förstå är hur hjälparproteinerna kombinerar en mycket stark specificitet i fråga om vad de åstadkommer med i princip ingen selektion i fråga om sekvens hos de proteiner de hjälper. Därför måste Sara Linses team attackera frågan på andra sätt än det traditionella sökandet efter specifika element som är direkt inblandade i interaktionen mellan två proteiner. Forskargruppen kommer därför att använda en rad metoder som bygger på kalorimetri, spektroskopi (optisk och kärnmagnetisk resonans) och mikroskopi (optisk och elektron-), samt spridning av ljus, neutroner och röntgenstrålar. Allt för att ta reda på om svaret ligger i speciella egenskaper hos hjälparproteinerna, och vad i så fall dessa är.
– Det är oerhört roligt och hedrande. ERC-anslaget ger oss möjlighet att gå på djupet med denna spännande forskning, utveckla ny metodik och samla data på ett systematiskt vis. Jag hoppas att vi efter fem år ska ha närmat oss ett svar på den grundläggande frågan, säger Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi.
Oskar Hansson är överläkare och professor i neurologi med fokus på neurodegenerativa sjukdomar. Han har tidigare hittat blodmarkörer som är kopplade till Alzheimers sjukdom och visat att man genom blodprov, minnestest och en speciell algoritm kan avgöra om en individ kommer att utveckla sjukdomen eller inte. Nu är hans forskning inne i en implementeringsfas, där både i primär- och specialistvården testar hur de nya blodmarkörerna kan förbättra diagnostik och behandling hos patienterna.
– Nu kommer vi optimera blodprovstesterna ytterligare spå att vi kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom redan innan de har några symtom, säger Oskar Hansson.
Genom att identifiera sjukdomen redan innan de kognitiva utmaningarna visar sig, hoppas han på sikt att läkemedel ska kunna bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede. Eftersom flera sjukdomsmodifierande läkemedel nu är på väg in i sjukvården är möjligheter goda att utvärdera såväl diagnostik som behandling.
– I detta projekt kommer vi använda våra nya blodtester för att snabbt screena igenom olika relevanta läkemedel, som är godkända för andra sjukdomar, och fastställa om de även har en positiv effekt vid Alzheimers sjukdom. Detta är ett högriskprojekt, men nyttan kan bli mycket stor om vi lyckas. Jag är mycket tacksam för anslaget från ERC, som ger oss kliniska forskare förutsättningar att bedriva den här typen av mer vågad forskning, säger Oskar Hansson.
