Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Naimi Johansson. Foto: Cecilia Hedström.

Studien som publiceras i tidskriften Journal of Health Economics bygger på registerdata om 81–87-åringar, totalt 42 773 individer, inom Region Stockholm och Västra Götalandsregionen, över åren 2014–2018. Från år 2017 är primärvården avgiftsfri för personer 85 år och äldre i hela Sverige.

Beslutsfattarnas avsikt med avgiftsfrihet i primärvården var framför allt att minska risken att äldre undviker att söka sjukvård som de faktiskt behöver. Vid omfattande vårdbehov och upprepade besök ansågs avgiften kunna utgöra ett problem, högkostnadsskyddet till trots.

Resultaten i den aktuella studien tyder på att den risken är obetydlig. Äldre i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen undvek generellt sett inte att söka sjukvård på grund av besöksavgiften.

Vissa besök fördröjdes

Det forskarna såg var att personer som närmade sig 85-årsstrecket kunde skjuta upp besök i primärvården i upp till fyra månader. Det gällde dock inte läkarbesök, utan andra planerade besök eller uppföljningsbesök.

Studiens förstaförfattare och korresponderande författare är Naimi Johansson, disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, där studien gjordes, numera hälsoekonom i Region Örebro län.

– De som närmar sig åldern för avgiftsfri primärvård väntar med vissa besök, men vi ser inga bevis i studien på att de försenade besöken leder till några allvarliga hälsokonsekvenser, konstaterar hon.

Omfördelning utan hälsoeffekt

Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär avgiftsfriheten en omfördelning av samhällets resurser från staten till sjuka äldre. Några större hälsoeffekter, mätt i dödlighet och i sjukhusinläggningar, har dock inte kunnat påvisas i de undersökta regionerna.

En oförutsedd konsekvens av de uppskjutna besöken är att åldersgränsen för avgiftsfrihet innebär vissa förändringar i sjukvårdskostnaderna. I Västra Götalandsregionen minskade kostnaderna med cirka 265 000 kronor per år, och i Region Stockholm ökade de med cirka 501 000 kronor per år.

Minskningen i Västra Götalandsregionen berodde på färre sjuksköterskebesök under månaderna strax för 85-årsdagen. Kostnadsökningen i Region Stockholm berodde på att sjuksköterskebesök uppskjutna strax före 85-årsdagen, ersattes av läkarbesök efter 85-årsdagen.

Forskningsstudien är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Region Örebro län och Örebro universitet, samt Monash University, Australien.

Titel: Reductions in out-of-pocket prices and forward-looking moral hazard in health care demand, https://doi.org/10.1016/j.jhealeco.2022.102710

Liknande poster

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Johan Zelano, professor och överläkare i neurologi, är ny föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM)

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Ett ultrakänsligt blodtest som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke – och förutsäger funktionsförmåga. Det är en upptäckt som väntas få betydelse framöver. I en studie från Göteborgs universitet beskrivs fynden.

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla…

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just denna titel.

H70-studiens historia i ny skrift

H70-studiens historia i ny skrift

AgeCap firar H70-studiens framgångar med en skrift om studiens historia där både forskare, personal och medverkande intervjuas.

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid ser inte ut att vara kopplat till infektion av hjärnan eller aktiv hjärnskada. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Jakten på avvikande biomarkörer hos deltagarna gav inga träffar, varken i blodprov eller ryggvätskeprov.

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Ett nytt blodprov kallat p-tau217 har visat sig lovande som biomarkör för Alzheimers sjukdom, och när det används i en innovativ tvåstegsmodell uppnås mycket hög träffsäkerhet för att antingen identifiera eller utesluta hjärnamyloidos, den viktigaste och tidigaste sjukliga förändring som kan…

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operationen. En ny studie av forskare vid Göteborgs universitet visar att ökningen av markörer stämmer väl överens med skador orsakade…

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez, numera postdoktor på Sektionen för psykiatri och neurokemi, får det fakultetsövergripande priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022. I sin avhandling utvecklade han flera nya biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar som kan mätas i blodprov.

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna betonar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet en studie som ska förbättra vården för patienterna genom ökad kunskap och bättre förutsättningar till korrekt diagnos och behandling.

Låg utbildning och inkomst kopplat till svårare epilepsi

Låg utbildning och inkomst kopplat till svårare epilepsi

Personer med låg utbildning och inkomst har statistiskt sett större svårigheter vid epilepsi. De ligger oftare på sjukhus till följd av epilepsin, och har sämre tillgång till specialiserad vård av en neurolog. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson, professor vid Göteborgs universitet, har valts till ny ordförande för den ideella organsiationen European Brain Council (EBC). Det långsiktiga målet för organisationen är att förbättra livet för de uppskattningsvis 179 miljoner européer som lever med hjärnsjukdomar.

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Användning av rullstol i gruppen äldre sköra personer är kopplat till en rejält minskad risk för frakturer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet, som kan leda till fler förskrivningar av rullstol.

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den medicinska behandlingen. Ett problem som lyfts i en avhandling vid Göteborgs universitet.

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Ett nytt blodtest som spårar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det är en innovation som nu presenteras av forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor i Italien, Storbritannien och USA.