Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Äldre med demens har mindre nytta av hjälpmedel i hemmet

Personer med en demensdiagnos har mindre nytta av hjälpmedel som ska underlätta boende i hemmet. De upplever också oro, otrygghet och ett sämre bemötande av hemtjänstpersonal, enligt en ny studie.

Människor i Sverige lever allt längre och fler drabbas av demens. Många med en demenssjukdom vill bo kvar i sina hem, något som är möjligt tack vare hemtjänst och olika hjälpmedel.

För att underlätta tillvaron för äldre som bor hemma finns till exempel hjälpmedel för minnesstöd, hörapparater, kommunikationstavlor, talboksspelare, spisvakter, toalettförhöjare, rullstolar och rullatorer.

I en ny studie har forskare jämfört val, användning och nyttan av hjälpmedel för äldre – med och utan demens.

– Vi har också undersökt sambanden mellan användning av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare och deras upplevelser av hemtjänsten, ensamhet och trygghet, säger forskaren Johan Borg vid Högskolan Dalarna.

 

Upplever mer otrygghet

Studien visar att hemtjänstbrukare med demens var mindre delaktiga i valet av hjälpmedel och hade mindre nytta av dem. Användare av hjälpmedel oavsett demensdiagnos var mer besvärade av ängslan, oro, ångest och ensamhet.

De kände sig mer otrygga att bo hemma med stöd av hemtjänsten och upplevde i större utsträckning att personalen inte tog hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. De upplevde också att de blev sämre bemötta.

– Det är viktigt att öka äldre personers delaktighet i val av hjälpmedel för att öka nyttan med dem. Det är också viktigt att undersöka hur man kan dämpa deras oro och minska upplevd ensamhet. Hemtjänsten behöver säkerställa att de tar hänsyn till hjälpmedelsanvändares åsikter och önskemål i samma utsträckning som andra hemtjänstbrukares samt bemöter alla på ett likvärdigt sätt, säger Johan Borg.

 

Risken för olyckor ökar

Resultaten väcker farhågor om att behoven av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare med demens inte är tillräckligt tillgodosedda, framför allt vad gäller syn och förflyttning.

– Eftersom demenssjukdom ökar risken för att äldre personer faller och skadar sig i hemmet är det betydelsefullt att de har de hjälpmedel de behöver för att se bra och röra sig säkert, säger Johan Borg.

Resultaten pekar också på att mer hänsyn bör tas till personliga behov när hemtjänst och hjälpmedel utreds, och även vid utförandet av hemtjänst till personer med hjälpmedel.

 

Så gjordes studien

Forskarna har analyserat data från Socialstyrelsens rikstäckande enkätundersökning av äldre personers uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten från 2017.

Totalt analyserades data från 89 811 personer som är 65 år eller äldre. Patientregistret och läkemedelsregistret använder för att identifiera hemtjänstbrukare med demens.

Bland hemtjänstbrukarna i studien hade 8,9 procent demens och 88,2 procent använde minst ett förskrivet hjälpmedel.

 

Vetenskaplig studie:

Experiences of Assistive Products and Home Care among Older Clients with and without Dementia in Sweden, International Journal of Environmental Research and Public Health.

Liknande poster

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Protein i urin kan förutse risk för demens

Ny studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien kommer från Karolinska Institutet.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom den 3 april i Göteborg.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Tidsuppfattning kan avslöja demens

Tidsuppfattning kan avslöja demens

För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos…

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

App ska förbättra vården för personer med demens

App ska förbättra vården för personer med demens

Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går…

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Demensteamet växte fram som ett unikt pilotprojekt i Örnsköldsvik. Nu har det permanentats för att fortsätta ge patienter som diagnostiserats med demens en tryggare resa genom sjukdomsförloppet.

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i ny satsning för stärkt äldreomsorg

Regeringen beviljar Svenskt Demenscentrum (SDC) tre miljoner kronor till ett projekt som ska ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att åstadkomma en sömlös vård och omsorg genom hela sjukdomsförloppet för personer med kognitiv sjukdom som demens.

Samma gener kan ligga bakom kardiometabola sjukdomar och demens

Samma gener kan ligga bakom kardiometabola sjukdomar och demens

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken…