Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt
Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Eurosurveillance som är kopplad till EU:s smittskyddsmyndighet.
Vanlig fästing (Ixodes ricinus) kan bära på TBE-viruset. Foto: Tove Hoffman.
Bo Albinsson. Foto: Privat.
– Vi blev väldigt överraskade av att en så hög andel av blodgivarna uppvisade spår av tidigare TBE-virus-infektion. Detta är långt mycket mer än man kunnat ana utifrån antalet rapporterade fall, säger Bo Albinsson, doktorand vid Uppsala universitet och en av studiens förstaförfattare.
Fästingburen encefalit (TBE) är en mycket allvarlig sjukdom som ökar i stora delar av Europa. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik hade det till och med november 2023 anmälts 597 fall av sjukdomen i Sverige, vilket är det högsta antal som hittills registrerats under ett enskilt år.
Sjukdomen är sedan 2004 anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och alla fall ska därför anmälas till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten. Men personer som endast fått lindriga symtom eller inga symtom alls upptäcks inte av vården och hamnar därför inte i statistiken. Hur stor andel som infekteras jämfört med antalet anmälda fall har hittills varit okänt.
Traditionella metoder för att undersöka om någon tidigare har smittats av viruset är inte helt tillförlitliga eftersom även personer som vaccinerat sig mot TBE kan få positiva svar på sådana tester. Exakt hur många som låtit vaccinera sig är heller inte känt eftersom Sverige saknar ett nationellt vaccinationsregister för TBE.
I den nya studien har forskarna i ett svenskt samarbetsprojekt undersökt blodprover från 2 700 anonyma blodgivare från nio regioner i Sverige. Metoden de använt kallas TBE-SMIA (suspension multiplex immunoassay) och har utvecklats på Zoonosis Science Center (ZSC) vid Uppsala universitet i samarbete med klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset. Med den är det möjligt att för första gången effektivt särskilja antikroppssvaret efter TBE-virus-infektion från det efter TBE-vaccination. Därmed har forskarna kunnat kartlägga hur många som har haft infektionen. De kunde också uppskatta hur stor andel av befolkningen i varje region som är vaccinerad.
Tove Hoffman. Foto: Privat.
Resultatet visade att andelen blodgivare som tidigare haft en TBE-virusinfektion varierade från 1 procent till 7 procent mellan de olika regionerna. Baserat på regionernas populationsstorlekar uppskattade forskarna att det totalt motsvarar över 160 000 personer i åldersgruppen 15 – 65 år, vilket är betydligt mer än vad tidigare uppskattningar kommit fram till.
Forskarna såg även att andelen blodgivare som vaccinerat sig mot TBE varierade mellan 8,7 – 57% i de olika regionerna. Sammantaget motsvarar det över 1,6 miljoner svenskar (i åldersgruppen 15 – 65 år) i de undersökta regionerna.
– Det är anmärkningsvärt att antalet konstaterade TBE-fall ökar trots en relativt god vaccinationstäckning. Det behövs därför vidare forskning kring detta, till exempel genom en noggrann kartläggning av virusets utbredning i olika fästingpopulationer. Våra resultat ger en viktig bakgrund till framtida vaccinationsstrategier och vi anser det mycket värdefullt att överväga inrättandet av ett nationellt vaccinationsregister för TBE, säger Tove Hoffman, forskare vid Uppsala universitet och studiens andra förstaförfattare.
Studien har finansierats av EU (Horizon 2020) och SciLifeLab (Pandemic Laboratory Preparedness).
