Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid ser inte ut att vara kopplat till infektion av hjärnan eller aktiv hjärnskada. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Jakten på avvikande biomarkörer hos deltagarna gav inga träffar, varken i blodprov eller ryggvätskeprov.

Nelly Kanberg (foto: Malin Arnesson) och Magnus Gisslén (foto: Gunnar Jönsson).

Postcovid kan uppstå efter den akuta fasen av en covid-19-infektion och hålla i sig under lång tid. Tillståndet omfattar olika kombinationer av trötthet, apati och svårigheter med minne och koncentration.

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften The Journal of Infectious Diseases, ingick 25 personer med konstaterad postcovid, 6 personer utan kvarvarande symtom efter covid, samt 17 kontrollpersoner som varit helt fria från covid.

Styrkan i studien är inte antalet deltagare, det är ganska begränsat, men däremot det faktum att samtliga inklusive kontrollpersonerna förutom blodprov också genomgick det betydligt mer krävande ryggvätskeprovet.

När proverna togs hade det gått minst tre månader sedan första symtomen på covid hos dem som haft sjukdomen. Proverna togs under perioden februari till november 2021 och analyserades för totalt 37 olika biologiska markörer.

Inga skillnader mellan grupperna

Noterbart är att analysen av blod och ryggvätska visade att sars-cov-2-antigener var odetekterbara i alla prover. Dessutom fanns inga tecken på onormal ökning av vita blodkroppar i ryggvätskeproverna.

Forskarna fann inte heller några signifikanta skillnader mellan grupperna vid analys av blod och ryggvätska vad gäller immunaktivering eller hjärnskademarkörer. Fynden tyder alltså på att postcovid inte är resultat av pågående infektion, immunaktivering eller hjärnskada.

Förstaförfattare i studien är Nelly Kanberg, doktorand inom infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Fynden ökar vår förståelse av postcovid, säger hon. Resultaten tyder på att tillståndet mer sannolikt är en konsekvens av händelser som uppstår under den akuta fasen av covid-19, snarare än en pågående virusinfektion eller ihållande inflammation i centrala nervsystemet.

I vilken mån postcovid kan kopplas till det inflammatoriska pådrag som kroppen utsätts för under själva infektionen är oklart. Många studier pågår i världen, även om riskfaktorer för postcovid.

Viktigt med långsiktig hälsa och vård

Nelly Kanberg understryker vikten av fortsatt forskning om långsiktig påverkan av covid-19 på den neuropsykiatriska hälsan. Hon får medhåll av Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och huvudansvarig för studien.

– För att förbättra vården och livskvaliteten för dem som upplever långvariga neurologiska symtom efter covid-19, måste vi förstå de underliggande orsakerna till postcovid, säger han. Denna studie ger nya insikter om postcovid och kan därmed bli en värdefull bidragsgivare till pågående diskussioner och forskning.

Liknande poster

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Johan Zelano, professor och överläkare i neurologi, är ny föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM)

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Ett ultrakänsligt blodtest som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke – och förutsäger funktionsförmåga. Det är en upptäckt som väntas få betydelse framöver. I en studie från Göteborgs universitet beskrivs fynden.

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla…

Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. De har funnit skillnader i hjärnvävnadens struktur hos de drabbade jämfört med friska personer. Fynden kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid…

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just denna titel.

H70-studiens historia i ny skrift

H70-studiens historia i ny skrift

AgeCap firar H70-studiens framgångar med en skrift om studiens historia där både forskare, personal och medverkande intervjuas.

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Ett nytt blodprov kallat p-tau217 har visat sig lovande som biomarkör för Alzheimers sjukdom, och när det används i en innovativ tvåstegsmodell uppnås mycket hög träffsäkerhet för att antingen identifiera eller utesluta hjärnamyloidos, den viktigaste och tidigaste sjukliga förändring som kan…

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operationen. En ny studie av forskare vid Göteborgs universitet visar att ökningen av markörer stämmer väl överens med skador orsakade…

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna betonar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet en studie som ska förbättra vården för patienterna genom ökad kunskap och bättre förutsättningar till korrekt diagnos och behandling.

Låg utbildning och inkomst kopplat till svårare epilepsi

Låg utbildning och inkomst kopplat till svårare epilepsi

Personer med låg utbildning och inkomst har statistiskt sett större svårigheter vid epilepsi. De ligger oftare på sjukhus till följd av epilepsin, och har sämre tillgång till specialiserad vård av en neurolog. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson, professor vid Göteborgs universitet, har valts till ny ordförande för den ideella organsiationen European Brain Council (EBC). Det långsiktiga målet för organisationen är att förbättra livet för de uppskattningsvis 179 miljoner européer som lever med hjärnsjukdomar.

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Fint pris inom epilepsiforskning till Elinor Ben-Menachem

Fint pris inom epilepsiforskning till Elinor Ben-Menachem

Elinor Ben-Menachem, som länge varit adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, tilldelas ett av världens finaste priser inom epilepsiforskning – American Epilepsy Societys Founders Award. ”Jag är överlycklig”, säger den 77-åriga läkaren och professorn, som fortfarande är aktiv både som kliniker…

Topp tio mest prioriterade forskningsfrågorna om ryggmärgsskador

Hur kan problem med andningen förebyggas för personer som lever med ryggmärgsskada? Hur bör mag- och tarmbesvär behandlas? Och vilket stöd behöver närstående? Det är några av de prioriterade forskningsfrågor som Ryggmärgscentrum Göteborg vid Göteborgs universitet nu har identifierat.

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Med en enkel metod kan antalet omoperationer vid blödning under skallbenet halveras. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Metoden går ut på att rumstempererad spolvätska vid kirurgin byts mot kroppstempererad vätska.