Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Ny forskning från Göteborgs universitet har ökat kunskapen om hur celler åldras. Studierna kan få betydelse för förståelsen för uppkomsten av sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Denna spännande cellforskning beskrivs här av Sarah Hanzén, doktorand, Institutionen för kemi och molekylärbiologi och Katarina Vielfort, PhD och forskare, Institutionen för biomedicin, båda vid Göteborgs universitet.
Läs mer...Den 13–14 oktober anordnades det tredje årliga utbildningsmötet under rubriken ”Behandling av Parkinsons sjukdom i komplikationsfas”, som fokuserar på möjliga åtgärder då tablettbehandling inte längre är tillräcklig. Under mötet samlades neurologer, geriatriker och parkinsonsjuksköterskor för inhämtning av ny kunskap och utbyte av erfarenheter. Här sammanfattas några av de många intressanta föredragen.
Läs mer...Socialstyrelsen har med start hösten 2014 tagit fram de första nationella riktlinjerna för vård av MS och Parkinsons sjukdom. Riktlinjerna har nu varit ute på remiss för inhämtning av synpunkter och kritik och kommer att ta sin slut giltiga form i slutet av 2016. Under våren hölls regionala seminarier för information, diskussion och analys av vilka konsekvenser de föreslagna riktlinjerna kan få för hälso- och sjukvården i Sverige. Riktlinjerna utgör rekommendationer som ska fungera som stöd för styrning och fördelning av resurser vid vård av MS och Parkinsons sjukdom, samt som under lag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna riktar sig i första hand till politiker, tjänstemän, verksamhetschefer och andra ledare inom sjuk vården, men även till yrkesverksamma inom vård och omsorg.
Läs mer...Depression, låg muskelstyrka och hög risk för fallskador redan decennier före parkinsondiagnos.
De tidiga symtomen vid Parkinsons sjuk dom uppträder långsamt under flera år och en betydande nervförlust har i de flesta fall hunnit uppstå innan diagnosen ställs. Helena Nyström, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, beskriver här resultaten från sin avhandling kring sambanden mellan en parkinsondiagnos och depression, låg muskelstyrka samt fallskador tidigare i livet.
Aktuella behandlingar för Parkinsons sjukdom är sedan decennier endast symtomatiska till sin natur. Trots att sjukdomen är fortskridande, så finns det i dagsläget ingen kliniskt etablerad neuroprotektiv eller neuroregenerativ behandling för Parkinsons sjukdom. Platelet-derived growth factor-BB (PDGF-BB) är en tillväxtfaktor som visat lovande resultat. Dessa presenteras här av Gesine Paul-Visse, biträdande överläkare, Neurologiska Kliniken, Skånes Universitetssjukhus Lund och docent, Translationell Neurologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
Läs mer...
