Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stamceller utforskas under rymdresa

Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.

Ett 30-tal experiment ska utföras på den internationella rymdstationen ISS, som kretsar runt jorden.

Den svenska astronauten Marcus Wandt befinner sig nu på den internationella rymdstationen ISS. Under två veckor i rymden ska han och övrig besättning delta i ett 30-tal olika vetenskapliga experiment.

Ett av projekten handlar om stamceller och leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskargrupp har arbetat sedan i somras med att förbereda experimentet.

– Vi måste producera en enorm mängd celler i labbet. Det blir ungefär 50 miljoner celler som kommer att åka med på rymdfärden och samma mängd celler i kontrollgrupper, berättade Elena Kozlova inför resan till ISS.

Vill se hur stamceller påverkas av mikrogravitation

Forskarna har tidigare skickat upp stamceller i rymden med sondraketer där de har utsatts för några minuters mikrogravitation, det vill säga tyngdlöshet.

Det visade sig att stamcellerna fick större kapacitet att dela sig och utvecklas till mogna celler än under normala förhållanden på jorden. Nu ska de vara i rymden i hela två veckor.

– Vår förhoppning är att experimentet ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med forskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova.

Stamceller mer robusta än andra celler

Hon började intressera sig för stamceller genom sin forskning om transplantationer av nervceller efter ryggmärgsskador. Hon upptäckte att stamcellerna de odlade fram hade starka positiva effekter på andra celler i vävnaden. Till exempel förbättrades blodkärlstillväxten och cellernas överlevnad.

– Vi är intresserade av vad som gör dessa celler så robusta och toleranta för fysiska krafter, jämfört med andra celler. En annan intressant fråga är hur vi från stamceller kan producera olika typer av celler. Vi vet egentligen väldigt lite om hur fysiska faktorer kan påverka stamceller att bli en viss typ av celler.

Utmaning att hålla cellerna vid liv

Den stora utmaningen blir att hålla stamcellerna vid liv.

– Vi har testat dem i tre veckor innan och i våra anaeroba förhållanden på labb-bänken överlevde de i tre veckor. Men det var inte i den verkliga miljön, så den största utmaningen för oss är förstås att få tillbaka dem levande.

Förhoppningsvis överlever stamcellerna och då följer en lång rad experiment för forskargruppen.

– Vi planerar ganska många experiment. Och vi kommer att starta omedelbart eftersom vi vill förstå om mikrogravitationen har omedelbar effekt, eller om den kan upptäckas först senare, säger Elena Kozlova.

Liknande poster

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa.

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Ny spatial omics-metod skapad

Ny spatial omics-metod skapad

Forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och KTH, har lyckats skapa en ny spatial omics-metod. Genom att kombinera två komplexa tekniker som vanligtvis används separat har man tagit ett viktigt steg inom forskningen om biologiska vävnader.

Slarvigt att inte varna för fästingar

Slarvigt att inte varna för fästingar

Han har 10 000 fästingar i frysen och är en av media ofta anlitad expert. Professor Thomas Jaenson har vigt de senaste 40 åren åt att studera fästingar och sjukdomarna de kan föra över till oss. Han är övertygad om att…

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer.

Ny modell testar läkemedels förmåga att nå hjärnan utan djurförsök

En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en enkel och effektiv artificiell modell som kan användas för att avgöra om antikroppsbaserade läkemedel kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan. Idag är djurexperiment den vanligaste metoden för testa om…

Individanpassad Parkinsonbehandling ger större trygghet

Individanpassad Parkinsonbehandling ger större trygghet

Parkinsonpatienter ges i dag en mycket effektiv behandling för symtomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symtom vid Parkinsons sjukdom.

”Smärta är inte bara ett symtom”

”Smärta är inte bara ett symtom”

Smärta betraktas ofta som ett symtom, men ibland är smärtan en sjukdom i sig som kräver behandling. Ett exempel är fibromyalgi som främst drabbar kvinnor. Professor Eva Kosek har länge forskat om smärta och har nu återvänt till Uppsala, dit…

Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre visar en ny studie från Uppsala universitet.

Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom

Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen.

Teknik kan underlätta diagnos av demenssjukdomar

Teknik kan underlätta diagnos av demenssjukdomar

Ett nytt sätt att diagnostisera demens vid Parkinsons sjukdom och Lewy body-demens. Det är målet för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds från Uppsala universitet där den nya tekniken avbildande masspektrometri spelar en framträdande roll.

Individanpassad behandling av traumatiska hjärnskador

Individanpassad behandling av traumatiska hjärnskador

Hur man återhämtar sig efter en traumatisk hjärnskada skiljer sig åt mellan patienter. Nu vill forskare på Uppsala universitet ta fram ett nytt individanpassat läkemedel som baseras på en substans som stimulerar cellförnyelse för bättre återhämtning.

Nationell innovationsmiljö för individualiserade stamcellsbehandlingar

Nationell innovationsmiljö för individualiserade stamcellsbehandlingar

Anna Falk, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet ska koordinera det nya nationella samarbetsprojektet Indicell. Målet är att utveckla nya stamcellsterapier för implementering av individanpassade behandlingar i vården. Det handlar om patientgrupper där det idag sällan finns behandlingar eller där…

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Förmågan att samtidigt utföra två uppgifter är ofta påverkad tidigt hos personer som håller på att utveckla demens. Ett kombinerat så kallat dual-task-test, där patienten går och samtidigt presterar kognitivt, kan användas som stöd vid utredning och prediktion av demenssjukdom.

Effektivare behandling av Alzheimers

Effektivare behandling av Alzheimers

Forskare vid Uppsala universitet har lyckats specialdesigna antikroppar som kan ge en effektivare behandlingsmetod av Alzheimers sjukdom.

Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna.

Mutationer i neurochondringenen kopplas till epilepsi

Mutationer i neurochondringenen kopplas till epilepsi

Mutationer i genen för neurochondrin kan bidra till att epilepsi, försenad språkutveckling och utvecklingsstörning uppstår. Mutationen innebär en genförändring som kraftigt försämrar kontakter och signalöverföring mellan nervcellerna i hjärnan.

Hjärnskada kan påvisas hos covid-19-patienter

Många covid-19-patienter har neurologiska symtom, men rutinprover visar oftast inte någon hjärnpåverkan. I en studie vid Uppsala universitet har forskare upptäckt skador på hjärnan hos patienter, genom att analysera prover från ryggmärgsvätskan.