Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Innovativ metod underlättar tidig prognos vid MS

MS är en neurologisk sjukdom som vanligtvis kommer i skov. Tidig diagnos och prognos är viktig för att ge bästa tänkbara vård. Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklar en ny metod som gör det möjligt att snabbare identifiera dem som i framtiden riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling för att kunna anpassa behandlingen därefter.


Kim Kultima, forskare och kemist inom klinisk kemi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– För att kunna erbjuda bästa tänkbara vård är det av största vikt att kunna bestämma vilken fas MS-patienten befinner sig i och kunna förutspå sjukdomsutvecklingen. Syftet med den nya diagnosmetoden är att kunna anpassa behandlingen till den enskilda individen i ett tidigare skede än vad som är möjligt idag, säger Kim Kultima, forskare och kemist inom klinisk kemi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Multipel skleros, MS, är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. I Sverige diagnostiseras cirka 1000 personer årligen och det är huvudsakligen personer mellan 20 och 45 som insjuknar. Kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män av sjukdomen. MS uppvisas oftast först i en skovvis förlöpande fas med återkommande episoder av neurologiska skador och försämring (skov).

De skador som uppstår under den skovvisa fasen leder i regel över till den progressiva fasen med kontinuerlig försämring av funktioner.

– För de som befinner sig i den skovvisa fasen finns idag ett tiotal läkemedel som lindrar förloppet av MS. Men för patienter som hunnit utveckla den progressiva fasen är dessa behandlingar verkningslösa. För att ge patienten bästa tänkbara vård är det därför av största vikt att kunna bestämma vilken fas patienten befinner sig i och, i ett tidigt skede försöka förutspå sjukdomsutvecklingen, berättar Kim Kultima.

I den pågående studien undersöker forskarna dels bakomliggande orsaker, orsakssamband och prognos för sjukdomsutvecklingen.

Kim Kultima berättar att den nya diagnosmetoden handlar om att kunna bestämma i vilken sjukdomsfas den enskilda patienten befinner sig. Att snabbare kunna identifiera de som riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling ger bättre möjligheter att anpassa behandlingen individuellt.

– Metoden bygger på att man mäter koncentrationen av flera ämnen i ryggmärgsvätskan och därefter använder sig av så kallad AI (artificiell intelligens) för att bestämma i vilket skede den enskilda patienten befinner sig. Den metod vi har utvecklat ger oss dessutom ett mått på osäkerheten i prognosen för den enskilda individen, förklarar Kim Kultima.

Studien, som delvis finansieras av patientföreningen Neuro, beräknas pågå ytterligare fem år och inkluderar patienter vid Akademiska sjukhuset och Norrlands universitetssjukhus som diagnostiseras med MS.

Liknande poster

Nobelpris för upptäckter som avslöjar immunförsvarets kontrollsystem

Nobelpris för upptäckter som avslöjar immunförsvarets kontrollsystem

2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras banbrytande upptäckter av hur immunförsvaret reglerar sig självt. Inom neurologin har insikterna fått betydelse för förståelsen av tillstånd som MS och autoimmun…

Mikroglia skyddar hjärnor med hjälp av prisat återvinningssystem

Mikroglia skyddar hjärnor med hjälp av prisat återvinningssystem

Hjärnans förmåga att läka degenerativa och inflammatoriska skador är av stor betydelse för både individens och samhällets välbefinnande, särskilt med tanke på den ökande livslängden med en önskan om bevarad kognitiv och fysisk kapacitet. Autofagi, som belönades med Nobelpriset 2016,…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Stamceller utforskas under rymdresa

Stamceller utforskas under rymdresa

Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla…

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien,…

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa.

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid.

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Universitetet i Bergen har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet tilldelats ett betydande bidrag finansierat av Horizon Europe om 7 miljoner euro under 2024-2028. Detta som ett resultat av forskarnas engagemang i att rikta in Epstein-Barr-virus i syfte att…

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. I sin studie visar de att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och…

Ny spatial omics-metod skapad

Ny spatial omics-metod skapad

Forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och KTH, har lyckats skapa en ny spatial omics-metod. Genom att kombinera två komplexa tekniker som vanligtvis används separat har man tagit ett viktigt steg inom forskningen om biologiska vävnader.

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen…

Slarvigt att inte varna för fästingar

Slarvigt att inte varna för fästingar

Han har 10 000 fästingar i frysen och är en av media ofta anlitad expert. Professor Thomas Jaenson har vigt de senaste 40 åren åt att studera fästingar och sjukdomarna de kan föra över till oss. Han är övertygad om att…