Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförloppet vid skallskada
Att följa hjärnskadebiomarkörer och glukosvariation på patienter som drabbats av en akut skallskada under hela första veckan kan ge en bättre bild av sjukdomsförloppet. Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en artikel publicerad i Lancet Neurology. Något som, i förlängningen, kan leda till en mer individualiserad behandling.
Trafikolyckor är en vanlig orsak till akuta skallskador. Foto: Getty Images.
Genom att ta prover på hjärnskadebiomarkörer och glukos under hela den första veckan efter inläggning på intensivvårdsavdelning är det möjligt att dela in patienterna med en traumatisk hjärnskada i olika grupper med olika sjukdomsförlopp som har olika prognoser.
Cecilia Åkerlund. Foto: Johannes Frandsen.
– I förlängningen skulle detta kunna användas till att identifiera olika behandlingar för dessa olika grupper som idag, i princip, får samma behandling, säger Cecilia Åkerlund, förstaförfattare till studien, specialistläkare i anestesi och intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.
Kan delas in i sex grupper
I studien kan hon visa att patienterna, med hjälp av en avancerad klustermetod, kan delas in i sex grupper beroende på sina provdata. I gruppen med bäst prognos var det endast fyra procent som avled efter sex månader medan i gruppen med sämst prognos avled hela 65 procent efter samma tid, varav 41 procent redan under den första veckan.
Idag använder man sig på många sjukhus av en modell där man utgår ifrån olika faktorer från dagen då patienten kom in till sjukhuset för att bedöma prognosen.
– Vår studie visar att det kanske behövs mer information inhämtad över längre tid för att bedöma patienterna, säger Cecilia Åkerlund.
Variationen mellan den högsta och lägsta glukosnivån under dagen var ett av de viktigaste mätvärdena för att karakterisera patienterna, något som idag inte ägnas särskilt stor uppmärksamhet. Inte heller de aktuella biomarkörerna är något som generellt mäts under den första veckan efter inläggning. Karolinska Universitetssjukhuset är dock ett undantag, berättar hon.
– Vi följer idag kliniskt vissa biomarkörer. Men det är vi i princip ensamma om i världen att göra, mig veterligen, säger Cecilia Åkerlund.
Följa sjukdomsförloppet
David Nelson. Foto: privat.
– Vår studie stödjer att seriella hjärnskadebiomarkörer kan ha en viktig plats i att följa sjukdomsförlopp hos hjärnskadepatienter på neurointensiven, säger David Nelson, överläkare på neurointensiven vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och forskare på Karolinska Institutet samt sistaförfattare till studien.
Samtidigt menar Cecilia Åkerlund att det behövs mer forskning kring både biomarkörerna och grupperingen av patienter innan metoden kan rekommenderas på bred front.
– Man behöver bekräfta dessa resultat i större studier och i andra patientgrupper för att visa att metoden är stabil. Kan vi göra det är detta ett viktigt steg mot att bättre kunna individstyra behandlingen av patienter med företrädesvis medelsvåra och svåra traumatiska hjärnskador, säger Cecilia Åkerlund.
Forskningen finansierades av EU:s sjunde ramprogram, Hannelore Kohl Stiftung, OneMind, Integra LifeSciences Corporation och NeuroTrauma Sciences. David K. Menon rapporterar ekonomiska relationer till några läkemedelsbolag orelaterat till denna forskning, Shubhayu Bhattacharyay rapporterar forskningsstöd från Gates Cambridge foundation, Peter Smielewski att han har licensintäkter från en programvara och Ewout Steyerberg rapporterar royalties från Springer förlag. Övriga författare rapporterar inga intressekonflikter.
