Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kan fibromyalgi vara en autoimmun sjukdom?

Fibromyalgi är ett av våra vanligaste smärtsyndrom och orsakas av en störd smärtreglering. Forskare vid bland annat smärtcentrum på Akademiska sjukhuset har nyligen upptäckt att hälften av patienterna har antikroppar som i djurmodeller kan framkalla ett fibromyalgiliknande tillstånd. Nu ska man kartlägga vilka sjukdomsmekanismer som kan kopplas till förekomsten av dessa autoreaktiva antikroppar vilket kan bana väg för nya behandlingar riktade mot immunförsvaret.

Fibromyalgi är ett av våra vanligaste smärtsyndrom och orsakas av en störd smärtreglering. I en ny studie vid bl a Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga vilka sjukdomsmekanismer som kan kopplas till förekomsten av specifika antikroppar vilket kan bana väg för nya behandlingar riktade mot immunförsvaret. Foto: Johnér.

– Det finns ännu ingen botande behandling och läkemedlen är inte särskilt effektiva. Behandlingen går ut på att hitta sätt att hantera sin sjukdom och lindra symtom. Ökad kunskap om vilka mekanismer som kan kopplas till förekomsten av autoreaktiva antikroppar kan i grunden förändra synen på fibromyalgi. Det kan bana väg för specifika diagnostiska metoder och möjlighet att identifiera fibromyalgipatienter som skulle kunna förbättras av immunomodulerande behandlingar, i likhet med de som används vid andra autoimmuna tillstånd, säger Eva Kosek, överläkare vid smärtcentrum, Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet/Karolinska institutet.

Eva Kosek, överläkare vid smärtcentrum, Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet/Karolinska institutet. Foto: privat.

Fibromyalgi drabbar 2-4 procent av befolkningen, framförallt kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av långvarig, utbredd muskelsmärta, ömhet, sömnstörning och trötthet – symtom som kan leda till avsevärd sänkning av livskvaliteten.

Det har länge varit känt att människor som lider av fibromyalgi har en störd smärtreglering vilket medför att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler, men hur och var smärtsignalerna uppstår är oklart.

Eva Kosek har, tillsammans med Camilla Svensson, professor vid KI samt internationella forskargrupper, nyligen upptäckt att cirka hälften av patienterna med fibromyalgi har antikroppar som kan framkalla ett fibromyalgiliknande tillstånd i djurmodeller bland annat genom att orsaka ökad aktivering av smärtnerver.

– Höga nivåer av dessa antikroppar är vanligt förekommande hos patienter med svårare former av fibromyalgi. Därför ska vi nu arbeta vidare med att kartlägga vilka sjukdomsmekanismer som kan kopplas till förekomsten av dessa autoreaktiva antikroppar. Fynden har potential att i grunden förändra synen på fibromyalgi. Specifika diagnostiska metoder kan utvecklas och göra det möjligt att identifiera patienter som skulle kunna förbättras av immunomodulerande behandlingar riktade mot immunförsvaret, i likhet med de som används vid andra autoimmuna tillstånd, avrundar Eva Kosek.

Liknande poster

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta.

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

För att korta väntetider till operation av hydrocefalus hos vuxna har Akademiska sjukhuset samarbetat med Norrlands universitetssjukhus under hösten. Samarbetet innebär att patienterna har opererats på Akademiska med hjälp av narkossjuksköterskor från Umeå.

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid.

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod.

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid…

Akademiska får nationellt ansvar för vård vid systemisk amyloidos

Akademiska får nationellt ansvar för vård vid systemisk amyloidos

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid systemisk amyloidos, ovanliga sjukdomar som beror på felveckade proteiner och ofta påverkar flera organ såsom hjärta och njure. Beslutet, som togs av Nämnden för högspecialiserad vård 8 mars, innebär…

Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin

Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin

I och med pandemin ökade digitala vårdbesök närmast explosionsartat inom Länslogopedin i Uppsala. Från 2019 till 2023 ökade de digitala besöken inom stamningsområdet från en till 44 procent. Effekten har blivit ökad tillgänglighet för dem som har svårt att ta…

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering ger bättre effekt för patienter med neuropatisk smärta

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering ger bättre effekt för patienter med neuropatisk smärta

Ryggmärgsstimulering, eller neuromodulation som det också kallas, är en behandling på frammarsch vid neuropatisk smärta i hjärna och ryggmärg. På smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset behandlas patienter från hela landet. Numera kan smärtlindringen följas upp och omprogrammeras på distans.

Internationell granskning visar: Läkemedelsgenomgångar på sjukhus kan minska återinläggningar

Internationell granskning visar: Läkemedelsgenomgångar på sjukhus kan minska återinläggningar

Läkemedelsgenomgångar på sjukhus minskar med stor sannolikhet antalet återinläggningar. Det framgår av en ny sammanställning av det internationella granskningsnätverket Cochrane som omfattar 25 studier och över 15 000 patienter. I Region Uppsala skulle resultatet från sammanställningen teoretiskt innebära att kliniska…

”Smärta är inte bara ett symtom”

”Smärta är inte bara ett symtom”

Smärta betraktas ofta som ett symtom, men ibland är smärtan en sjukdom i sig som kräver behandling. Ett exempel är fibromyalgi som främst drabbar kvinnor. Professor Eva Kosek har länge forskat om smärta och har nu återvänt till Uppsala, dit…

Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen vid muskelsjukdomen myasthenia gravis

Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen vid muskelsjukdomen myasthenia gravis

Både diagnostik och behandling har gjort stora framsteg de senaste åren. På Akademiska sjukhuset kan patienter få diagnos inom en timme i ett akut skede. Fysisk träning, som tidigare avråddes, har visat sig ha positiva muskeleffekter.

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år.

Neurokirurg på Akademiska får pris för hjärnforskning och utveckling av neurointensivvården

Neurokirurg på Akademiska får pris för hjärnforskning och utveckling av neurointensivvården

Per Enblad, överläkare inom neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, får årets Mångbergspris för sin forskning inom neurovetenskap och för sina framsteg som hjärnkirurg.

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Förmågan att samtidigt utföra två uppgifter är ofta påverkad tidigt hos personer som håller på att utveckla demens. Ett kombinerat så kallat dual-task-test, där patienten går och samtidigt presterar kognitivt, kan användas som stöd vid utredning och prediktion av demenssjukdom.

Neurolog på Akademiska får pris i miljonklassen

Joachim Burman, överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, får Bjarne Ahlströms minnesfonds pris 2021 för sin forskning om multipel skleros (MS) och stamcellstransplantationer.

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som…