Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering ger bättre effekt för patienter med neuropatisk smärta

Ryggmärgsstimulering, eller neuromodulation som det också kallas, är en behandling på frammarsch vid neuropatisk smärta i hjärna och ryggmärg. På smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset behandlas patienter från hela landet. Numera kan smärtlindringen följas upp och omprogrammeras på distans.

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering innebär att patienter med neuropatisk smärta, som behandlas med ryggmärgsstimulering, slipper resa och komma till mottagningen på Akademiska sjukhuset varje gång något behöver justeras. Foto: Mostphotos.

– Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering innebär att patienterna slipper resa och komma till mottagningen varje gång något behöver justeras. Andra fördelar är bättre effekt av behandlingen och minskad administration. Lösningen efterfrågas av allt fler patienter, säger Katarina Landy, anestesi- och intensivvårdsläkare på neuromodulationsmottagningen, Akademiska sjukhuset.

Ryggmärgsstimulering är en form av högspecialiserad vård som ges vid sid smärtcentrum på Akademiska sjukhuset. Här behandlas patienter från hela landet med diagnostiserad neuropatisk smärta. Vanliga diagnoser är terapiresistent kärlkramp, utstrålande nervsmärta i ben efter ryggoperation samt diabetspolyneuropati i fötter och ben.

Behandlingen innebär att man lägger in elektroder kopplade till en stimulator vars pulser lindrar smärtan och som patienten själv styr via fjärrkontroll, ett så kallat SCS-system (Spinal cord stimulation). Systemet styrs med en app på patientens egen mobiltelefon.

Det nya är att smärtcentrum använder en plattform för fjärrprogrammering av dessa system. Härmed slipper patienterna komma till mottagningen varje gång systemet behöver kontrolleras eller omprogrammeras. Detta efterfrågas allt oftare av patienterna.

Katarina Landy, överläkare på Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Foto: Akademiska sjukhuset.

Katarina Landy ser flera fördelar med distansvården:

– Patienterna kopplar upp sig mot oss och vi kan göra felsökning samt omprogrammering direkt utan att patienten behöver resa. Förutom bättre utfall/effekt av smärtbehandlingen uppfylls flera mål som vi har för patientnära, högspecialiserad vård eftersom det inte längre spelar någon roll var patienten bor.

Som exempel nämner hon miljöaspekten; tidigare har patienterna behövt resa med bil/tåg/buss eller flyg för att komma till Uppsala – det behövs inte längre. Det är också tidssparande – patienten klarar av ett besök på 30 minuter i stället för att måsta ta ledigt för att komma till mottagningen. Lösningen innebär även positiva ekonomiska effekter, att verksamheten kan spara in på administration kring patientens resor och boende samt att det är covidsäkert. Patienterna kan få vård även vid restriktioner inom vården samt behöver inte avboka ifall man blir förkyld.

Liknande poster

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Läs mer...

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Läs mer...

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Läs mer...