Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

App ska förbättra vården för personer med demens

Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går ut på att vårdanställda via en app gör dagliga registreringar av symtom och vårdåtgärder demenssjuka får.

Vårdanställda kan registrera symtom på BPSD, vårdåtgärder, aktiviteter samt justeringar av medicineringen i en app.

Det finns ingen generell behandlingsmetod för personer som drabbas av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Symtomen förändras över tid och varierar för varje individ och har ofta en negativ påverkan på personen som är sjuk och påverkar även anhöriga och vårdpersonal negativt. För att personen ska få ett så bra liv som möjligt försöker vårdpersonal anpassa stödet och åtgärderna samt medicineringen för att minska symtomen.

Svårt för vårdpersonal att fånga upp allt

För att försöka minska förekomsten av BPSD finns det idag ett nationellt kvalitetsregister där bedömningar registreras och åtgärder planeras. Dock sker uppföljning och utvärdering med flera månaders mellanrum. Därför pågår nu det här projektet vid Hälsohögskolan.

– Vårdpersonal har i intervjuer uttryckt att det är svårt för dem att fånga upp allt, appen ska hjälpa till att dokumentera och sammanställa. För att avgöra om en viss vårdåtgärd har effekt för en person undersöker vi om dagliga uppföljningar i appen kan tydliggöra om just den vårdåtgärden har ett samband med mindre eller mer symtom, säger Johannes Malm, doktorand och huvudforskare i projektet.

Sociala, kognitiva och fysiska vårdåtgärder

I appen registreras symtom på BPSD, vårdåtgärder, aktiviteter samt justeringar av medicineringen. Vårdpersonal registrerar det sociala, exempelvis när personen träffar andra, personal eller övriga boenden. Kognitiva aktiviteter registreras, det kan handla om att personen deltar på sångstunder eller ägnar sig åt hantverk. En annan kategori handlar om fysisk aktivitet, om personen exempelvis går på promenader. Personalen kan även registrera aktiviteter de tror är negativa för personen som exempelvis nya aktiviteter personen inte har kontroll över.

– Med bättre förståelse för vad individen mår väl av hoppas vi att vård- och omsorgspersonal får ett stöd som leder till att personer med demens ska få ett bättre liv, säger Johannes.

Sedan tidigare finns en liknande app som används inom funktionshinderomsorgen. Utifrån det verktyget har man i projektet anpassat appen för att användas inom vård och omsorg för personer med BPSD.

Under våren 2023 pågår en pilotstudie i Jönköpings kommun för att se om appen behöver utvecklas ytterligare. Därefter ska studien utökas och involvera ännu fler kommuner. Visar forskningen att appen skapar värde skulle den även kunna spridas och användas inom fler grupper inom vården som behöver tätare uppföljning.

Liknande poster

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Protein i urin kan förutse risk för demens

Ny studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien kommer från Karolinska Institutet.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom den 3 april i Göteborg.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Tidsuppfattning kan avslöja demens

Tidsuppfattning kan avslöja demens

För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos…

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

Ny läkemedelsplan ska främja äldres patientsäkerhet

Ny läkemedelsplan ska främja äldres patientsäkerhet

Äldre personer med polyfarmaci (många förskrivna läkemedel) löper en ökad risk att skadas av mediciner, vilket är en global patientsäkerhetsutmaning. Äldre personers deltagande i sin egen vård kan öka patientsäkerheten. Ny forskning från Jönköping University har tittat närmare på detta…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Tvärvetenskapligt forskningsprojekt med fokus på dold folksjukdom

Restless Legs Syndrom (RLS) är en neurologisk sjukdom som kan beskrivas som ett obevekligt rörelsebehov, starkt obehag och smärta i benen. RLS ses som en dold folksjukdom och så många som en miljon svenskar kan vara drabbade.

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Demensteamet växte fram som ett unikt pilotprojekt i Örnsköldsvik. Nu har det permanentats för att fortsätta ge patienter som diagnostiserats med demens en tryggare resa genom sjukdomsförloppet.

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Åldersrelaterad skörhet i relation till dödlighet, demens och polyfarmaci

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i ny satsning för stärkt äldreomsorg

Regeringen beviljar Svenskt Demenscentrum (SDC) tre miljoner kronor till ett projekt som ska ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att åstadkomma en sömlös vård och omsorg genom hela sjukdomsförloppet för personer med kognitiv sjukdom som demens.