Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering ger bättre effekt för patienter med neuropatisk smärta

Ryggmärgsstimulering, eller neuromodulation som det också kallas, är en behandling på frammarsch vid neuropatisk smärta i hjärna och ryggmärg. På smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset behandlas patienter från hela landet. Numera kan smärtlindringen följas upp och omprogrammeras på distans.

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering innebär att patienter med neuropatisk smärta, som behandlas med ryggmärgsstimulering, slipper resa och komma till mottagningen på Akademiska sjukhuset varje gång något behöver justeras. Foto: Mostphotos.

– Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering innebär att patienterna slipper resa och komma till mottagningen varje gång något behöver justeras. Andra fördelar är bättre effekt av behandlingen och minskad administration. Lösningen efterfrågas av allt fler patienter, säger Katarina Landy, anestesi- och intensivvårdsläkare på neuromodulationsmottagningen, Akademiska sjukhuset.

Ryggmärgsstimulering är en form av högspecialiserad vård som ges vid sid smärtcentrum på Akademiska sjukhuset. Här behandlas patienter från hela landet med diagnostiserad neuropatisk smärta. Vanliga diagnoser är terapiresistent kärlkramp, utstrålande nervsmärta i ben efter ryggoperation samt diabetspolyneuropati i fötter och ben.

Behandlingen innebär att man lägger in elektroder kopplade till en stimulator vars pulser lindrar smärtan och som patienten själv styr via fjärrkontroll, ett så kallat SCS-system (Spinal cord stimulation). Systemet styrs med en app på patientens egen mobiltelefon.

Det nya är att smärtcentrum använder en plattform för fjärrprogrammering av dessa system. Härmed slipper patienterna komma till mottagningen varje gång systemet behöver kontrolleras eller omprogrammeras. Detta efterfrågas allt oftare av patienterna.

Katarina Landy, överläkare på Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Foto: Akademiska sjukhuset.

Katarina Landy ser flera fördelar med distansvården:

– Patienterna kopplar upp sig mot oss och vi kan göra felsökning samt omprogrammering direkt utan att patienten behöver resa. Förutom bättre utfall/effekt av smärtbehandlingen uppfylls flera mål som vi har för patientnära, högspecialiserad vård eftersom det inte längre spelar någon roll var patienten bor.

Som exempel nämner hon miljöaspekten; tidigare har patienterna behövt resa med bil/tåg/buss eller flyg för att komma till Uppsala – det behövs inte längre. Det är också tidssparande – patienten klarar av ett besök på 30 minuter i stället för att måsta ta ledigt för att komma till mottagningen. Lösningen innebär även positiva ekonomiska effekter, att verksamheten kan spara in på administration kring patientens resor och boende samt att det är covidsäkert. Patienterna kan få vård även vid restriktioner inom vården samt behöver inte avboka ifall man blir förkyld.

Liknande poster

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta.

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

För att korta väntetider till operation av hydrocefalus hos vuxna har Akademiska sjukhuset samarbetat med Norrlands universitetssjukhus under hösten. Samarbetet innebär att patienterna har opererats på Akademiska med hjälp av narkossjuksköterskor från Umeå.

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid.

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod.

Kan fibromyalgi vara en autoimmun sjukdom?

Kan fibromyalgi vara en autoimmun sjukdom?

Fibromyalgi är ett av våra vanligaste smärtsyndrom och orsakas av en störd smärtreglering. Forskare vid bland annat smärtcentrum på Akademiska sjukhuset har nyligen upptäckt att hälften av patienterna har antikroppar som i djurmodeller kan framkalla ett fibromyalgiliknande tillstånd.

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid…

Akademiska får nationellt ansvar för vård vid systemisk amyloidos

Akademiska får nationellt ansvar för vård vid systemisk amyloidos

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid systemisk amyloidos, ovanliga sjukdomar som beror på felveckade proteiner och ofta påverkar flera organ såsom hjärta och njure. Beslutet, som togs av Nämnden för högspecialiserad vård 8 mars, innebär…

Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin

Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin

I och med pandemin ökade digitala vårdbesök närmast explosionsartat inom Länslogopedin i Uppsala. Från 2019 till 2023 ökade de digitala besöken inom stamningsområdet från en till 44 procent. Effekten har blivit ökad tillgänglighet för dem som har svårt att ta…

Internationell granskning visar: Läkemedelsgenomgångar på sjukhus kan minska återinläggningar

Internationell granskning visar: Läkemedelsgenomgångar på sjukhus kan minska återinläggningar

Läkemedelsgenomgångar på sjukhus minskar med stor sannolikhet antalet återinläggningar. Det framgår av en ny sammanställning av det internationella granskningsnätverket Cochrane som omfattar 25 studier och över 15 000 patienter. I Region Uppsala skulle resultatet från sammanställningen teoretiskt innebära att kliniska…

Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen vid muskelsjukdomen myasthenia gravis

Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen vid muskelsjukdomen myasthenia gravis

Både diagnostik och behandling har gjort stora framsteg de senaste åren. På Akademiska sjukhuset kan patienter få diagnos inom en timme i ett akut skede. Fysisk träning, som tidigare avråddes, har visat sig ha positiva muskeleffekter.

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år.

Neurokirurg på Akademiska får pris för hjärnforskning och utveckling av neurointensivvården

Neurokirurg på Akademiska får pris för hjärnforskning och utveckling av neurointensivvården

Per Enblad, överläkare inom neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, får årets Mångbergspris för sin forskning inom neurovetenskap och för sina framsteg som hjärnkirurg.

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Förmågan att samtidigt utföra två uppgifter är ofta påverkad tidigt hos personer som håller på att utveckla demens. Ett kombinerat så kallat dual-task-test, där patienten går och samtidigt presterar kognitivt, kan användas som stöd vid utredning och prediktion av demenssjukdom.

Neurolog på Akademiska får pris i miljonklassen

Joachim Burman, överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, får Bjarne Ahlströms minnesfonds pris 2021 för sin forskning om multipel skleros (MS) och stamcellstransplantationer.

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som…

Miljöfaktorer kopplade till MS kartläggs i Uppsalastudie

Vilken roll spelar miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet för uppkomsten av multipel skleros (MS)? Det ska en studie ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet kartlägga.