Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fler barn kan få specialistsjukvård i hemmet med nytt team på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Färre resor till sjukhuset,  färre avbrott i det vardagliga livet och större möjligheter för hela familjen att fortsätta med skola, jobb och fritidsaktiviteter. Med ett nytt team kan Drottning Silvias barnsjukhus nu erbjuda hembesök för en del sjuka barn som annars hade behövt vård på sjukhus.

– Utvecklingen av vården innebär att den blir mer flexibel vilket bland annat gör att patienter inte alltid behöver vårdas inne på sjukhuset. Även specialiserad barnsjukvård kan bedrivas utanför sjukhuset och det känns helt rätt att erbjuda sjukhusets minsta patienter den här möjligheten, säger Anna Pihlström, verksamhetsutvecklare och projektledare för Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet.

De erfarna barnsjuksköterskorna Maria Lönn och Josefin Westerberg ingår i det nya teamet på Drottning Silvias barnsjukhus som erbjuder fler barn specialistsjukvård i hemmet. Här med Anna Pihlström (mitten) som är projektledare för satsningen. Foto: Paul Björkman.

I början av september åkte teamet från Drottning Silvias barnsjukhus hem till de första patienterna. Det handlar om barn mellan noll och arton år med långvarigt och kortvarigt vårdbehov som kan få hjälp av teamet hemma. Det är inte diagnosen som avgör möjligheten till vård i hemmet, utan om vården kan ges lika säkert som på sjukhus. Det är främst sjuksköterskor som ingår i teamen och utför läkemedelsbehandlingar, provtagningar, omläggningar och annat som kan utföras med samma kvalitet som på sjukhuset.

– Hittills har vi fått mycket positiv återkoppling från barnen och familjerna. De sparar en massa tid förstås, en del barn hinner vara på skola och förskola, och inte minst innebär det att barnen får behandling i en miljö som är trygg miljö för dem. Även syskonen kan vara delaktiga, vilket är mycket värdefullt för många barn, säger Anna Pihlström.

Projekt Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet är ett pilotprojekt som ligger inom det regionala barnuppdraget, Västra Götalandsregionens utvecklingsplan för barn och ungas hälso- och sjukvård där vården ska se till alla barn och ungdomars bästa möjliga hälsa och utveckling. Ett systematiskt barnrättsperspektiv ska genomsyra arbetet. Det betyder att barnets bästa hela tiden behöver utvärderas av vårdpersonalen. Ibland bör vården förstås ske på sjukhus.

– Vård i hemmet är ett erbjudande. Vill man hellre vara på sjukhuset så finns självklart den möjligheten. Ibland händer det att familjen vill skilja på sjukhuset och hemmiljön, att vården inte ska in i hemmet.

Under tiden som pilotprojektet pågår erbjuds Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet till patienter i Göteborgsområdet. Det finns kriterier för vilka insatser som kan göras, till exempel kan besöket bara genomföras dagtid, måndag till fredag och inte ta mer än två timmar.

– Vi kommer att utveckla vårdformen i takt med att projektet pågår och förhoppningsvis kan vi utöka verksamheten så att fler patienter får tillgång till vård i hemmet.  Målsättningen är att specialistsjukvård i hemmet ska bli en naturlig del av barnsjukhusets utbud, säger Anna Pihlström.

Liknande poster

Nya siffror – Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokevård i världsklass

Nya siffror – Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokevård i världsklass

Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför flest trombektomier i Sverige och har några av landets snabbaste tider när det gäller vård av akut stroke. Det bekräftas i en ny rapport. Samtidigt har Sahlgrenska Universitetssjukhuset tider i internationell toppklass.

Färre fallolyckor på vårdavdelningar med hjälp av AI

Färre fallolyckor på vårdavdelningar med hjälp av AI

Kan AI-teknik minska antalet fallolyckor i vården? Ja, det visar ett innovationsprojekt där Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus tillsammans testat tekniken.

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet en studie som ska förbättra vården för patienterna genom ökad kunskap och bättre förutsättningar till korrekt diagnos och behandling.

Nytt centrum för precisionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nytt centrum för precisionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tidigare upptäckt, möjlighet att förhindra försämringar, ge bättre behandlingar och ibland till och med bot. Om vi ska kunna erbjuda patienterna den bästa vården behöver vi satsa mer på precisionsmedicinska behandlingar, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Att promenera 35 minuter per dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning, det visar en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Flest trombektomier i landet som genomförs snabbast och med bäst behandlingsresultat. Det är resultatet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset när landets högspecialiserade strokesjukvård granskas i en ny rapport.

Ny AI-app på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kortar vårdtider vid akut stroke

Ny AI-app på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kortar vårdtider vid akut stroke

Med en ny AI-baserad applikation kan regionens strokesjukhus lättare sätta korrekt diagnos. Det innebär att patienter i behov av trombektomi snabbare kan transporteras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Nytt arbetssätt på neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har kortat operationsköerna

Nytt arbetssätt på neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har kortat operationsköerna

Fler operationer och kortad vårdkö är resultatet av ett nytt arbetssätt inom den neurokirurgiska vårdkedjan som nu nomineras till Svenska Leanpriset 2021 av Lean Forum.

DYSTROFIA MYOTONIKA TYP 1

DYSTROFIA MYOTONIKA TYP 1

Diagnostik och uppföljning av vuxna patienter med dystrofia myotonika typ 1 (DM1) är en utmaning för sjukvården – dels på grund av den stora variationen i svårighetsgrad och det faktum att symtomatologin innefattar ett stort antal olika organsystem – dels…

Kirurgisk behandling vid epilepsi

Kirurgisk behandling vid epilepsi

Epilepsikirurgi är en effektiv och kostnadseffektiv behandlingsmöjlighet för utvalda patienter med svårbehandlad epilepsi. En tidigare artikel i Neurologi i Sverige har behandlat ämnet.1 I denna artikel av specialistläkare Johan Bjellvi, Neurologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ges en uppdatering kring resultaten av epilepsikirurgi…

Brus och vestibulär stimulering vid Parkinsons sjukdom

Brus och vestibulär stimulering vid Parkinsons sjukdom

Vi tänker ofta på brus som något ovidkommande och störande, men kommunikationen mellan nervceller och hjärnans delar har utvecklats mot en bakgrund av slumpmässiga variationer i membranpotentialer och transmittormedierade signaler, så många funktioner i nervsystemet är optimerade för förekomst av…