Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Att promenera 35 minuter per dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning, det visar en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

I studien var närmare hälften av personerna inaktiva före hjärnblödningen. En av tre utförde lätt fysisk aktivitet och färre än fem procent motionerade regelbundet. Foto: Emilia Bergmark-Jiménez.

Varje år drabbas drygt 20 000 personer av stroke i Sverige, varav cirka 2 500 är till följd av hjärnblödning. Hjärnblödning är den allvarligaste typen av stroke, med få behandlingsmöjligheter. Symtomen som uppstår vid stroke innefattar bland annat förlamning (oftast i ena kroppshalvan), talstörning, synfältsbortfall, yrsel med balanssvårigheter, kraftig huvudvärk och medvetslöshet.

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärnblödning – men för den som ändå drabbas – kan lätt fysisk aktivitet under minst fyra timmar per vecka minska sannolikheten för allvarliga symtom och död. Det bekräftas av en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.

– Detta är den första studien som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och akut svårighetsgrad samt död efter hjärnblödning. Resultaten visar att de som var lätt fysiskt aktiva innan sin hjärnblödning, såsom att ta en promenad eller cykla minst 35 minuter per dag, fick en minskad sannolikhet för svåra symptom och död efter hjärnblödningen, säger studiens försteförfattare Adam Viktorisson, doktorand på Sahlgrenska akademin och forskar-AT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I studien var närmare hälften av personerna inaktiva före hjärnblödningen. En av tre utförde lätt fysisk aktivitet och färre än fem procent motionerade regelbundet.

– Fysisk aktivitet är inte synonymt med träning. Att träna är en medveten handling där man rör sig för att stärka muskler eller förbättra kondition. Fysisk aktivitet kan vara att promenera till jobbet eller att gå till affären. Det är anmärkningsvärt att även lätt fysisk aktivitet gör stor skillnad. Man ska dock komma ihåg att studien utgår från en åldrad population där även lätt fysisk aktivitet kan vara ansträngande, säger Adam Viktorisson.

Studien påvisar inget orsakssamband mellan fysisk aktivitet och skydd mot allvarliga symtom vid hjärnblödning, men kopplingen är stark. Beaktar man alla strokesymtom och dess svårighetgrad drabbades närmare häften av de som var inaktiva av mycket svår hjärnblödning, jämfört med färre än en av fem bland tidigare fysiskt aktiva.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning var mer än dubbelt så hög bland fysiskt aktiva. Extra anmärkningsvärt är att de som var fysiskt aktiva men led av svår samsjuklighet, hade högre överlevnad efter hjärnblödning, jämfört med de som var inaktiva men helt friska.

– Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att människor rör på sig mer vilket minskar andelen svårt skadade patienter. Ökad rörlighet kan då också innebära bättre livskvalitet för patienterna och mindre belastning för vården, säger medförfattaren Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor vid Göteborgs universitet och överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

 

Länk till studien: Associations of Prestroke Physical Activity With Stroke Severity and Mortality After Intracerebral Hemorrhage Compared With Ischemic Stroke | Neurology