Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Högre blodtryck på natten ökar risken för Alzheimers

Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i tidskriften Hypertension.

Demens är ett paraplybegrepp som används för att beskriva en grupp symptom som kännetecknas av förändringar i beteende och gradvis försämrade kognitiva och sociala förmågor. Ett flertal faktorer, inklusive hypertoni (högt blodtryck), påverkar risken att utveckla dessa symptom.

Hos friska människor varierar blodtrycket normalt under dygnet, så att blodtrycket i snitt är 10 procent lägre nattetid än dagtid. Detta kallar läkare för normal ”dipping”. Hos vissa personer är detta mönster omvänt, så att blodtrycket är högre nattetid än dagtid, något som kallas omvänd dipping.

Det var tidigare inte känt om den här typen av avvikande blodtrycksmönster var kopplat till demensrisk. För att fylla detta kunskapsgap har forskare från Uppsala universitet undersökt den potentiella kopplingen mellan omvänd dipping och högre demensrisk hos äldre män. Sambandet undersöktes hos knappt tusen män. Vid studiens början var forskningsdeltagarna i 70-årsåldern och följdes sedan upp under som längst 24 år.

– Omvända dippare hade en 1.64 gånger högre risk att få en demensdiagnos än män med normal dipping. Våra resultat antyder att omvänd dipping främst ökar risken för Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste orsaken till demens, säger Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap och projektets seniora forskare.

– Eftersom vår studiekohort uteslutande innefattade äldre män kan vi inte dra slutsatser som huruvida omvänd dipping även innebär en högre risk för demens hos kvinnor eller yngre vuxna, säger Xiao Tan, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

Forskarna menar att ett potentiellt nästa steg skulle kunna vara att utföra kliniska studier som undersöker om blodtryckssänkande medicin kan minska risken för att utveckla Alzheimers hos äldre män, om medicin fås nattetid.

Liknande poster

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Stamceller utforskas under rymdresa

Stamceller utforskas under rymdresa

Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa.

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Ny spatial omics-metod skapad

Ny spatial omics-metod skapad

Forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och KTH, har lyckats skapa en ny spatial omics-metod. Genom att kombinera två komplexa tekniker som vanligtvis används separat har man tagit ett viktigt steg inom forskningen om biologiska vävnader.

Slarvigt att inte varna för fästingar

Slarvigt att inte varna för fästingar

Han har 10 000 fästingar i frysen och är en av media ofta anlitad expert. Professor Thomas Jaenson har vigt de senaste 40 åren åt att studera fästingar och sjukdomarna de kan föra över till oss. Han är övertygad om att…

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer.

Ny modell testar läkemedels förmåga att nå hjärnan utan djurförsök

En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en enkel och effektiv artificiell modell som kan användas för att avgöra om antikroppsbaserade läkemedel kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan. Idag är djurexperiment den vanligaste metoden för testa om…

Många års forskning börjar ge resultat

Många års forskning börjar ge resultat

Som en av alzheimerforskningens verkliga frontfigurer kan Oskar Hansson nu börja se resultaten av det han drömde om då han började forska runt demenssjukdomar för 20 år sedan. – Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom, men nu har vi…

Individanpassad Parkinsonbehandling ger större trygghet

Individanpassad Parkinsonbehandling ger större trygghet

Parkinsonpatienter ges i dag en mycket effektiv behandling för symtomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symtom vid Parkinsons sjukdom.

Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.

Minskad agitation visad med brexpiprazole i fas III vid Alzheimers demens

Resultat från en fass III-studie för behandling av agitation hos patienter med Alzheimers demens visade att patienter behandlade med brexpiprazole hade signifikant större minskning av agitation jämfört med placebo.

”Smärta är inte bara ett symtom”

”Smärta är inte bara ett symtom”

Smärta betraktas ofta som ett symtom, men ibland är smärtan en sjukdom i sig som kräver behandling. Ett exempel är fibromyalgi som främst drabbar kvinnor. Professor Eva Kosek har länge forskat om smärta och har nu återvänt till Uppsala, dit…

Målprotein för diabetesläkemedel kopplat till minskad risk för Alzheimers sjukdom

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre visar en ny studie från Uppsala universitet.

Lecanemab kan fördröja utvecklingen av demens till följd av Alzheimers sjukdom med flera år, enligt modellering

En artikel om de långsiktiga hälsoeffekterna av lecanemab utvecklad för behandling av tidig Alzheimers sjukdom – har publicerats i tidskriften Neurology and Therapy. Artikeln som baseras på en modellering, visar på att behandling med lecanemab kan bromsa sjukdomens förlopp och…

Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom

Inflammation och nätliknande proteinstrukturer vid kavernöst angiom

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen.