Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie

Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.


Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: Akademiska sjukhuset

– Syftet med studien är att undersöka hur covid-19 påverkar nervsystemet på kort och lång sikt. Vi vill hitta verktyg för att bättre kunna identifiera patienter med skador på nervsystemet som inte syns på röntgenundersökningar för att kunna rikta rehabiliteringsinsatser till rätt individer, säger Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Studien på Akademiska sjukhuset påbörjades i april 2020 när pandemin var snabbt ökande och kunskapsläget om covid-19 mycket begränsat. I projektet samarbetar forskare inom neurologi, neurokirurgi, infektion och intensivvård. Hittills har man inkluderat patienter som vårdats för covid-19 och drabbats av nytillkomna neurologiska symptom, allt från förvirring till förlamningar och koma.

Forskarna har kunnat visa vilka typer av neurologiska symptom som kan uppstå i akutskedet vid covid-19 och att många patienter då har förhöjda proteiner i hjärn-/ ryggmärgsvätskan som talar för genomgången eller pågående skada på det centrala nervsystemet. Rapporter från studien har publicerats i flera framstående vetenskapliga tidskrifter: Neurology, American Journal of Psychiatry och European Journal of Neurology.

– Nu undersöker vi långtidseffekterna hos dessa patienter framförallt genom prover på blod och hjärn-/ ryggmärgsvätska som sparats i Uppsala biobank. Denna unika provsamling ligger till grund för flera pågående och planerade studier som kan hjälpa oss förstå mekanismerna bakom de neurologiska komplikationerna av covid-19. Patienterna kommer även att följas för att undersöka långtidseffekterna på nervsystemet av infektionssjukdomen, berättar Johan Virhammar.

Johan Virhammar erhöll nyligen forskningsanslag från Stiftelsen för Nordiska Medicinpriset som sedan 1999 årligen delat ut anslag till en eller flera forskare som belöning för ”särskilt framstående vetenskapliga insatser” inom områden som har stor betydelse för människors hälsa och ohälsa. I år utdelades priset via Svenska Läkaresällskapet med fokus på forskning om rehabilitering efter genomgången covid-19.

Liknande poster

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Ny forskning visar att kognitiva funktioner är påverkade under lång tid efter en mild till måttlig covid-19-infektion och kan leda till långvariga konsekvenser för patienternas sociala- och yrkesliv. Trots att covid-19 funnits i flera år saknas evidens för vilken rehabilitering…

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta.

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

För att korta väntetider till operation av hydrocefalus hos vuxna har Akademiska sjukhuset samarbetat med Norrlands universitetssjukhus under hösten. Samarbetet innebär att patienterna har opererats på Akademiska med hjälp av narkossjuksköterskor från Umeå.

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid.

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod.

Kan fibromyalgi vara en autoimmun sjukdom?

Kan fibromyalgi vara en autoimmun sjukdom?

Fibromyalgi är ett av våra vanligaste smärtsyndrom och orsakas av en störd smärtreglering. Forskare vid bland annat smärtcentrum på Akademiska sjukhuset har nyligen upptäckt att hälften av patienterna har antikroppar som i djurmodeller kan framkalla ett fibromyalgiliknande tillstånd.

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid…

Akademiska får nationellt ansvar för vård vid systemisk amyloidos

Akademiska får nationellt ansvar för vård vid systemisk amyloidos

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid systemisk amyloidos, ovanliga sjukdomar som beror på felveckade proteiner och ofta påverkar flera organ såsom hjärta och njure. Beslutet, som togs av Nämnden för högspecialiserad vård 8 mars, innebär…

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin

Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin

I och med pandemin ökade digitala vårdbesök närmast explosionsartat inom Länslogopedin i Uppsala. Från 2019 till 2023 ökade de digitala besöken inom stamningsområdet från en till 44 procent. Effekten har blivit ökad tillgänglighet för dem som har svårt att ta…

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering ger bättre effekt för patienter med neuropatisk smärta

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering ger bättre effekt för patienter med neuropatisk smärta

Ryggmärgsstimulering, eller neuromodulation som det också kallas, är en behandling på frammarsch vid neuropatisk smärta i hjärna och ryggmärg. På smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset behandlas patienter från hela landet. Numera kan smärtlindringen följas upp och omprogrammeras på distans.

Internationell granskning visar: Läkemedelsgenomgångar på sjukhus kan minska återinläggningar

Internationell granskning visar: Läkemedelsgenomgångar på sjukhus kan minska återinläggningar

Läkemedelsgenomgångar på sjukhus minskar med stor sannolikhet antalet återinläggningar. Det framgår av en ny sammanställning av det internationella granskningsnätverket Cochrane som omfattar 25 studier och över 15 000 patienter. I Region Uppsala skulle resultatet från sammanställningen teoretiskt innebära att kliniska…

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.

Covid-19 aktiverar slumrande virus, särskilt hos ME-patienter

Covid-19 väcker liv i virus som legat slumrande i kroppen sedan tidigare infektioner. Det här syns extra tydligt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, enligt en studie från Linköpings universitet.

Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen vid muskelsjukdomen myasthenia gravis

Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen vid muskelsjukdomen myasthenia gravis

Både diagnostik och behandling har gjort stora framsteg de senaste åren. På Akademiska sjukhuset kan patienter få diagnos inom en timme i ett akut skede. Fysisk träning, som tidigare avråddes, har visat sig ha positiva muskeleffekter.

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år.