Att förstå hur MS påverkar arbetsförmågan är viktigt för att kunna hantera den instabila arbetssituation som dessa patienter ofta hamnar i. En kunnig och medveten patient, kombinerat med en aktiv bromsläkemedelsbehandling och ett aktivt kliniskt arbete med arbetslivsinriktade frågor tidigt i sjukdomsförloppet skapar goda förutsättningar att behålla studie- och arbetsförmågan. För att detta arbete ska lyckas är det också viktigt att skapa vägar till samarbete mellan patienten, vården, arbetsgivaren, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Här presenterar Anne Wickström, fysioterapeut vid neurologkliniken Universitetssjukhuset i Linköping, resultat från sin doktorsavhandling.
Läs mer...
Det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer har tecknat ett avtal med Synthon som ger bolaget de exklusiva rättigheterna att kommersialisera en generisk version av Tevas Copaxone för behandling av skovvis förlöpande MS.
Läs mer...
Autolog blodstamcellstransplantation (AHSCT), dvs transplantation av patientens egna blodstamceller eller ”högdosbehandling med
stam cellstöd”, är rutinbehandling vid maligna blodsjukdomar, framför allt vid lymfom och myelom. Metoden kan även innebära remission av vissa autoimmuna sjukdomar, och används därför idag framför allt vid MS, systemisk skleros och Crohns sjukdom. I denna artikel ger docent Hans Hägglund, överläkare och verksamhetschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, en beskrivning av denna metod som behandling vid MS.
Läs mer...
Tionde till trettonde september gick årets ECTRIMS (European Congress for Treatment and Research In Multiple Sclerosis) av stapeln i Boston, USA. Detta år i form av ett sammanslaget möte med den amerikanska systerorganisationen ACTRIMS. Årets kongress hade ca 9000 besökare. Kongressen refereras här av ST-läkare/doktorand Mattias Vågberg, Umeå.
Läs mer...
En ny studie från Karolinska institutet visar på lägre risker för släktingar till MS-drabbade individer att utveckla MS än vad tidigare studier har visat. Den nya studien visar också att det inte finns någon skillnad i risk mellan könen, till skillnad från tidigare undersökningar som visat ökad risk för släktingar på mödernet. Skillnaden i resultat mot tidigare studier tros bero på att studien bygger på heltäckande register och att den använder kontroller vid skattning av de relativa riskerna. Här presenteras studien av civilingenjör Helga Westerlind, Karolinska institutet, Solna.
Läs mer...
