Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt stort medicinpris till Alzheimerforskare

Nytt stort medicinpris till Alzheimerforskare

Våren 2020 är det premiär för Bundy Academy’s nyinstiftade stora pris. Prissumman om tre miljoner kronor går till medicinsk forskning med koppling till hjärta eller hjärna vid Lunds universitet. Första mottagare av priset är Niklas Mattsson-Carlgren. Han forskar kring blodprover som kan indikera Alzheimers sjukdom, och hör till den internationella frontlinjen inom området.

Niklas Mattsson foto Björn Martinsson

Bundy Academy har sedan 2014 delat ut priser till unga disputerade läkare inom neurologi och kardiologi vid Lunds universitet. Nu delas för första gången Bundy Academy’s stora pris ut, om tre miljoner kronor. Samtidigt höjs prissummorna för de tidigare priskategorierna inom neurologi respektive kardiologi till en halv miljon kronor vardera (lilla priset).

Bundy Academy’s stora pris 2020

Bundy Academy’s stora pris 2020 tilldelas Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor vid Lunds universitet samt läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Alzheimer är en komplex sjukdom för vilken det finns ett stort behov av att utveckla nya metoder för att tidigt och på ett enkelt vis kunna ställa diagnos. Blodprov är ett tillvägagångssätt som många hoppas på och forskningen har också gjort framsteg inom detta fält.

Förutom att upptäcka Alzheimer genom att ta ett blodprov så siktar Niklas Mattsson-Carlgren även på att kunna undersöka sjukdomen närmare med olika typer av prover i blod och ryggvätska. Syftet ät att förstå vilka mekanismer som är viktiga i sjukdomens tidigaste stadier, före utvecklad demens.

– Jag blev oerhört glad över Bundy Academy’s stora pris. Det ger verkligen en enorm energikick och är en fin bekräftelse på att vår forskning går åt rätt håll. Jag är också väldigt glad över att jobba tillsammans med många fantastiskt duktiga kolleger. Det är en förutsättning för att kunna göra den här typen av studier, säger Niklas Mattsson-Carlgren.

I forskargruppens nya forskningsprojekt ska i detta sammanhang unga individer (40-65 år) lämna blodprov där potentiella biomarkörer för Alzheimer ska analyseras. Personerna som deltar kommer även att lämna ryggmärgsprov(CSF) och genomgå en specifik bildundersökning av hjärnan (PET scan) – två redan etablerade men mer komplicerade metoder för att diagnosticera Alzheimers sjukdom.

Målsättningen är att utveckla ett väl fungerande blodprov för Alzheimers sjukdom, som kan förenkla provtagningen och samtidigt främja förebyggande hälsoinsatser samt utveckling av läkemedel.

Bundy Academy’s stora pris ska tilldelas en person som tidigare mottagit akademins forskningspris för unga forskare (lilla priset). Niklas Mattsson-Carlgren erhöll den utmärkelsen 2016.

Bundy Academy’s lilla pris till unga forskare 2020

Pristagare inom neurologi:
Claudia Cicognola erhåller 500 000 SEK för att undersöka om två olika blodmarkörer kan fungera för att upptäcka Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Studien blir den mest omfattande i sitt slag hittills.

Pristagare inom kardiologi:
Linda Johnson erhåller 350 000 SEK till ett forskningsprojekt som syftar till upptäckt av tidiga tecken på förmaksflimmer. Projektet har fokus på diagnostiska hjälpmedel som 24 timmars-EKG, hjärtultraljud och magnetkamera (MR).

Moman Aladdin Mohammad tilldelas 150 000 SEK till en undersökning av hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att förutse följderna efter hjärtinfarkt. Algoritmer ska med hjälp av en stor mängd registerdata tränas för att kunna förutse dödlighet och risk för behov av förnyad sjukhusbehandling till följd av hjärtinfarkt.

Samtliga pristagare ovan av Bundy Academy’s lilla pris är medicine doktorer vid Lunds universitet samt läkare.

Läs mer om Bundy Academy och tidigare pristagare på stiftelsens webbplats https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/bundy-academy

Liknande poster

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Lecanemab godkänns i Australien

Lecanemab godkänns i Australien

Lecanemab godkänt i Australien för att bromsa tidig Alzheimer.

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Alzheimerhjärnan “drunknar” i för mycket amyloida plack. Forskare på Karolinska Institutet kan nu visa ett nytt sätt att påverka nybildningen av proteinet.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Nya insikter om sjukdomsprocessen hjälper oss förstå Alzheimers komplexitet

Nya insikter om sjukdomsprocessen hjälper oss förstå Alzheimers komplexitet

Att förstå vilka proteiner som är viktiga för Alzheimers sjukdom är avgörande eftersom det hjälper oss att förstå de mekanismer som driver sjukdomen och det kan också hjälpa oss att utveckla nya behandlingar. I sin avhandling fokuserar Michael Axenhus, läkare…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.