Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Återställd rörlighet och känsel hos råttor efter stroke

Återställd rörlighet och känsel hos råttor efter stroke

Zaal Kokaia, professor vid Lunds stamcellscentrum har tillsammans med kollegor kunnat återställa rörlighet och känsel hos råttor med stroke genom att transplantera in nervceller som utvecklats från omprogrammerade hudceller från människa i djurens hjärnor.

– Sex månader efter transplantationen kunde vi se hur de nya cellerna hade reparerat den skada som en stroke hade orsakat i råttornas hjärnor, säger professor Zaal Kokaia, som tillsammans med seniorprofessor Olle Lindvall och forskaren Sara Palma-Tortosa vid avdelningen för neurologi, står bakom studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Nervcell i hjärnbarken

Nervcell i hjärnbarken på stroke-drabbad råtta som etablerat förbindelser med transplanterade nervceller tillverkade från mänskliga hudceller.

Flera tidigare studier från Lundagruppen och från andra forskare har visat att det går att transplantera nervceller som tillverkats från mänskliga stamceller och omprogrammerade celler till hjärnan på råttor med stroke. Man har dock inte vetat om de transplanterade cellerna kan bilda förbindelser på ett korrekt sätt i den strokedrabbade råtthjärnan och på detta sätt återställa den normala rörligheten och känseln.

– Vi har använt oss av spårningstekniker, elektronmikroskopi och andra metoder för att med ljus kunna stänga av aktiviteten i de transplanterade cellerna och på så vis kunnat visa att dessa verkligen kopplat upp sig rätt i de skadade nervkretsarna. Vi har även kunnat se att de transplanterade cellerna växt över till den andra hjärnhalvan, den del där vi inte transplanterat några celler, och skapat förbindelser. Det har ingen studie tidigare visat, säger Zaal Kokaia, som trots att han och kollegan Olle Lindvall forskat på hjärnan i flera decennier är överraskad över dessa resultat.

– Det är speciellt att kunna konstatera att det faktiskt går att reparera en strokeskadad hjärna och återskapa nervförbindelser som gått förlorade. Studien väcker förhoppningar om att det i framtiden skulle kunna bli möjligt att ersätta döda nervceller med nya friska nervceller också på patienter med stroke, även om vägen dit är lång säger, Olle Lindvall.

Forskarna har använt sig av hudceller från människa som i laboratoriet omprogrammerats till hjärnbarksceller. De har sedan transplanterats in i hjärnbarken på råttorna, i den del av hjärnan där skadan oftast återfinns efter en stroke. Nu går man vidare med ytterligare studier.

– Vi vill veta mer om hur de transplanterade cellerna påverkar motsatta hjärnhalvan. Vi vill också titta närmare på hur en transplantation påverkar intellektuella funktioner som exempelvis minnet. Dessutom ska vi studera eventuella biverkningar. Säkerheten är förstås oerhört viktig för att celltransplantation i framtiden ska kunna användas kliniskt, säger Zaal Kokaia.

Publikation
”Activity in grafted human iPS cell-derived cortical neurons integrated in stroke-injured rat brain regulates motor behavior.”
PNAS, 6 april 2020, https://doi.org/10.1073/pnas.2000690117

För mer information om studien, kontakta:
Zaal Kokaia, professor i experimentell medicinsk forskning, restorativ neurobiologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitets stamcellscentrum.  [email protected]

 

 

Liknande poster

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.