Högre hjärnaktivitet efter aktiva lärandemetoder
Vilken typ av lärandemetod som används i skolan påverkar hur elevernas hjärnor aktiveras när de får göra kunskapstest vid ett senare tillfälle. En ny studie från Umeå universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att elever som undervisats med aktiva lärandemetoder hade högre aktivitet i områden i hjärnan som kopplas till återaktivering av väl befästa minnen.
Vilka förutsättningar har olika lärandemetoder att stärka minne och lärande? I en nyligen utförd studie lät forskare från Umeå universitet gymnasieelever lära sig matematik och glosor med hjälp av olika inlärningsmetoder. Ena hälften av materialet lärdes in med traditionella lärandemetoder och den andra hälften med mer aktiva lärandemetoder (testbaserat lärande och kreativt matematiskt resonemang). Efter en vecka fick eleverna göra ett test i en MR-scanner där man undersökte deras hjärnaktivitet med hjälp av funktionell hjärnavbildning, fMRI. Sara Stillesjö, postdoktor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap och Carola Wiklund-Hörnqvist, lektor vid Institutionen för psykologi är två av forskarna bakom studien.
– Efter en vecka klarade eleverna av uppgifterna som de lärt sig med aktiva lärandemetoder bättre jämfört med de uppgifter de lärt sig med traditionella lärandemetoder. Oberoende av ämnesområde fann vi också en högre aktivitet i områden i hjärnan som kopplas till återaktivering av väl befästa minnesrepresentationer för sådant eleverna lärt med de aktiva lärandemetoderna jämfört med de traditionella. Aktiva lärandemetoder i språk och matte verkar stimulera gemensamma processer i hjärnan som i sin tur kopplas till bättre prestation, säger Sara Stillesjö.
Studiens resultat tyder alltså på att aktiva lärandemetoder, oberoende av ämne, dels kan stimulera processer i hjärnan som är fördelaktiga för elevens prestation, men framförallt för hågkomst över tid. Med hjälp av fMRI kan forskarna studera kvalitativa aspekter av lärandemetoder som man inte kan observera på plats i klassrummet, men som ändå kan betraktas som betydelsefulla för undervisningen.
– Genom en tvärvetenskaplig ansats som kombinerar klassrumsinterventioner, studier av beteende och hjärnans funktion får vi här ytterligare stöd för hur aktiva lärandemetoder ökar förutsättningarna för ett varaktigt lärande. I förlängningen kan resultaten från studien användas som underlag för rekommendationer gällande vilken evidensbaserad undervisning som kan användas i klassrummen, säger Carola Wiklund-Hörnqvist.
Om den vetenskapliga artikeln
Stillesjö, S., Karlsson Wirebring, L., Andersson, M., Granberg, C., Lithner, J., Jonsson, B., Nyberg, L & Wiklund-Hörnqvist, C. (2021). Active math and grammar learning engages overlapping brain networks. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 118(46). https://doi.org/10.1073/pnas.2…
Kontaktuppgifter
Carola Wiklund-Hörnqvist, Lektor vid Institutionen för psykolog, Umeå universitet.
E-post: [email protected]
Tel: +46 90 786 60 69
https://www.umu.se/personal/ca…
Sara Stillesjö, postdoktor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
E-post: [email protected]
Tel: +46 76 785 2285
https://www.umu.se/personal/sa…
