I somras presenterade Oskar Hansson de häpnadsväckande forskningsresultaten från studier genomförda i Malmö/Lund, i USA och i Colombia där man undersökt personer som har en genetisk mutation som gör att de utvecklar Alzheimer. Ett nytt blodprov som mäter halten av proteinet P-tau-217, en markör för Alzheimers sjukdom, visar med mer än 90 % säkerhet om en patient har sjukdomen. Blodprovet är lika träffsäkert som en kostsam undersökning med PET-kamera.
Säkrare utslag
– Proteinet tau finns i flera varianter. Den här varianten P-tau-217 ger ett säkrare utslag än de varianter vi mätt tidigare. Hos personer Alzheimers sjukdom ökar nivåerna mycket, medan de är mycket låga hos friska personer och även hos personer med andra typer av hjärnsjukdomar, förklarar Oskar Hansson.
Nyheten om den nya diagnosmetoden slogs upp stort på New York Times förstasida i slutet av juli. Efter artikeln exploderade intresset för den svenska forskargruppens arbete. Telefonen ringde konstant i två-tre veckor.
Stor tillfredställelse
Efter att ha ägnat mer än tjugo år av sitt liv åt forskning kring Alzheimers sjukdom känner Oskar Hansson stor tillfredsställelse att kunna hjälpa en patientgrupp som ofta har svårt att få rätt diagnos och tillgång till så bra vård som möjligt.– Alzheimer är en allvarlig sjukdom men det är svårt att ställa rätt diagnos. Vissa patienter får felaktiga diagnoser – vissa inga diagnoser alls. Över hälften av alla som insjuknar får inte träffa en specialist. Det är stor skillnad om man jämfört mot till exempel cancerpatienter. Med en bättre diagnostik kan vi ändra på det förhållande. Det känns mycket tillfredsställande att min forskning kan förbättra situationen för många patienter runt om i världen.
– Jag är övertygad om att blodprovet kommer att hjälpa allmänläkare att göra bättre bedömningar, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Bättre bedömningar
Oskar Hansson är övertygad om att det nya blodtestet kommer att innebära en stor förbättring inom primärvården. Idag har allmänläkare som möter patienter med kognitiva problem endast tillgång till gamla diagnostiska metoder för att ställa en diagnos.
– Jag skulle själv ha svårt att diagnosticera med de hjälpmedel som finns idag, säger Oskar Hansson och beskriver ett Mini Mental test där patienten bland annat får ett papper med uppgiften att vika det och lägga det i knäet.
– Jag är övertygad om att blodprovet kommer att hjälpa allmänläkare att göra bättre bedömningar och underlätta beslutet att skicka patienter vidare till en specialist. Blodprovet kommer även att användas mycket på minnes- och specialistmottagningar och minska antalet ryggvätskeprov och kostsamma PET-kameraundersökningar. Med hjälp av blodprovet kan patienter mycket snabbare få tillgång till symptomlindrande läkemedel.
En annan positiv effekt är möjligheten att med den nya mätmetoden analysera blod från redan genomförda stora kohortstudier runt om i världen där man samlat in blodprover under många decennier och på så sätt bättre förstå de tidiga stadierna av sjukdomen bättre.
När kommer det nya blodtestet att vara tillgängligt inom primärvården?
–Det är den stora utmaningen. Läkemedelsindustrin måste få till analysmetoder som fungerar i vanliga kliniska kemilaboratorier där man idag läser av till exempel Hb och PSA-prov. Men det ser lovande ut. Det kan ta tre-fyra månader men det kan också ta betydligt längre tid.
Tester på vårdcentraler
Vid 15 sydvästskånska vårdcentraler pågår redan nu en studie där det nya blodtestet används. Alla som söker för kognitiva problem erbjuds att vara med i studien. Syftet är att se om blodprovet är lika träffsäkert inom primärvården där patientgruppen är mer heterogen. Samtidigt testas ett nytt appbaserat minnestest som patienten själv kan använda hemma. Forskarna ska även studera om diagnostiken blir ännu bättre om man kombinerar blodprovet med undersökning med enklare magnetkamera- eller datortomografiundersökningar av hjärnan.
– Studien ska bli en slags referensstandard hur vi i framtiden ska arbeta för att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt ska få säkra diagnoser av Alzheimers sjukdom. Målet är att få med 600 individer i studien inom två till tre år. Tyvärr har Covid-19 stoppat upp studien lite grand.
Det är inte risk för att man i framtiden, när möjligheten finns, tar för många blodprov på patienter med kognitiva problem och därmed ökar risken för onödig oro?
– Det krävs självklart att vi tar fram tydliga riktlinjer för hur blodproven ska användas. Jag ser inte det som något problem. Det är enkelt och har gjorts för andra diagnostiska test.
Text: Liselotte Fritz
