Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny upptäckt underlättar jakten på metoder för att begränsa Alzheimers sjukdom

Ny upptäckt underlättar jakten på metoder för att begränsa Alzheimers sjukdom

Ett internationellt forskarteam har för första gången lyckats kvantifiera de giftiga oligomererna som bryter ner nervcellerna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Upptäckten kan bli avgörande i jakten på nya metoder för att begränsa den snabbt växande demenssjukdomen.

Kemiprofessor Sara Snogerup Linse, till höger, gläds åt den nya upptäckten tillsammans med forskarkollegan Katja Bernfur.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i ett eller flera av hjärnans områden vilket leder till minnesproblem och svårigheter att tolka intryck från både sinnena och omgivningen. Till en början förstörs cellernas utskott och dess kontaktpunkter med andra celler, men med tiden dör hela nervcellen. I hjärnan hos en person med svår Alzheimers finns plack, fibriller, proteinet tau samt klumpar av proteinet beta-amyloid, så kallade oligomerer. Det är dessa som nu undersökts i en stor studie där forskare från Lunds universitet deltagit. I artikeln, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Chemistry, har teamet lyckats mäta hur snabbt oligomererna skapas och klingar av under en pågående reaktion.

– Oligomererna är giftiga och förstör nervceller. Men innan den här studien hade man inte lyckats samla data som löser mekanismen för hur de bildas och försvinner, något man bara gjort för de större och mer ofarliga sammanslutningarna av fibriller och plack, säger Sara Snogerup Linse, kemiprofessor vid Lunds universitet.

Tidigare trodde man att det framför allt är placken som driver på Alzheimers. Men under de senaste två årtiondena har forskarvärlden fått upp ögonen för oligomerernas betydelse. En av de viktigaste upptäckterna i den nya studien är hur instabila oligomererna är, samt att bara en bråkdel av dem, några få procent, omvandlas till fibriller.

– Vi visste att oligomererna var instabila, men inte i den här omfattningen. En annan viktig upptäckt vi gjorde var att de flesta löses upp i sina beståndsdelar, peptiderna, som därmed ges nya chanser att bilda farliga oligomerer, säger Sara Snogerup Linse.

Alzheimers är en snabbt växande sjukdom som skapar stort lidande både för de drabbade individerna och deras anhöriga. Att bättre förstå mekanismerna bakom demenssjukdomen kan bli avgörande för att utveckla nya och mer effektiva läkemedel.

– För att kunna begränsa Alzheimers sjukdom måste vi hitta metoder för att minska bildningen av oligomererna. Våra resultat underlättar den jakten, säger Sara Snogerup Linse.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: University of Cambridge, Harvard University, University College London, University of Maribor, ETH Zurich.

Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Chemistry.

För mer information, kontakta:

Sara Snogerup Linse, professor

Biokemi och Strukturbiologi, Lunds universitet

046-222 82 46

070-250 77 66

[email protected]

Presskontakt:

[email protected]

0730-275890

Liknande poster

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren.

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av…