Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Zebrafiskens ögonmuskler kan ge hjälp mot sjukdomar

Studier av zebrafisk har resulterat i att dess ögonmuskler ger ledtrådar för ny behandling av muskelsjukdomar hos människor. Det visas i en avhandling av Nils Dennhag, Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

Muskeldystrofier är en grupp av sjukdomar där olika proteiner i musklerna inte fungerar som de ska, antingen genom nedärvda eller spontana mutationer. Detta leder i sin tur till att muskelvävnaden bryts ned över tid, och patienter blir så småningom rullstolsbundna och ofta dör i förtid på grund av att musklerna som hjälper till vid andning eller hjärtat slutar fungera.

De muskler som styr ögats rörelser fungerar dock bra hela vägen genom sjukdomsförloppet, vilket gör att de är högst intressanta att studera för att försöka ta reda på vilka strategier de använder för att överleva muskeldystrofier.

Gensaxen

– I min forskning har jag studerat zebrafiskens ögonmuskler, vilka har visat sig ha samma egenskaper vid muskeldystrofier som människans, och därefter genererat nya sjukdomsmodeller. Detta har skett med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9, säger Nils Dennhag.

– Genom att läsa av genuttrycket i zebrafiskarnas ögonmuskler, hos både friska och fiskar med muskeldystrofier, har vi delvis lyckats avkoda hur ögonmusklerna hanterar dessa sjukdomar – genom uppreglering av proteinet Fhl2.

Friskare muskelfibrer

Fhl2 skyddar fibrerna i ögonmusklerna genom att förhindra att de bryts ner, och genom att hålla tillbaka en onaturlig sjuklig förstoring av dessa. Fhl2 finns inte naturligt i stora delar av kroppsmuskulaturen hos zebrafiskar eller människor, men genom att genetiskt tvinga i gång genuttryck för Fhl2 kunde studierna visa på stor ökad överlevnad hos zebrafiskar med den mest dödligaste typen av muskeldystrofi – Duchenne muskeldystrofi.

Förutom bättre överlevnad hade zebrafiskar med Duchenne muskeldystrofi – och ökat uttryck av Fhl2 – friskare muskelfibrer, markant bättre nervförbindelser och bättre simförmåga än sjuka zebrafiskar utan Fhl2. Dessutom återbildades de fibrer som ändå gick sönder snabbare, vilket ledde till en bättre återhämtning.

Behandling av människor

– Våra studier visar sammantaget att det går att använda sig av ögonmusklerna som en sorts mall för hur man kan klara av att leva med muskeldystrofier, vilket inte har påvisats i samma utsträckning tidigare. Vi tror också att detta kan vara en väg framåt för behandling av människor, då vi även sett att människans ögonmuskler har muskelfibrer som uttrycker Fhl2. Vi tror dessutom att vi endast skrapat på ytan av de strategier ögonmusklerna har att erbjuda, men det är ett bra steg på vägen, och påvisar att denna nya typ av behandlingsmetod är möjlig! säger Nils Dennhag.

Metod: Användning av gensaxen CRISPR/Cas9 för att skapa ett antal olika modeller av muskeldystrofier, som används i studien för att studera hur ögonmusklerna reagerar när man tar bort dessa proteiner. Sekvensering av RNA från både ögonmuskler och kroppsmuskulatur gjordes för att se vilka skillnader som fanns mellan dessa vävnader under sjukdomsförhållanden. Efter slutsatsen att Fhl2 var uppreglerat i ögonmuskler, användes cirkulärt DNA med Fhl2-genen som är kopplad till en muskelspecifik så kallad promotor, som injicerades i zebrafiskar med muskeldystrofi. Detta medför att alla muskler i kroppen uttrycker Fhl2, inte bara ögonmusklerna, vilket ledde till de effekter som beskrivs ovan.

 

Liknande poster

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Två tilldelningar från Börje Salming ALS-stiftelse

Karin Forsberg och Per Zetterström vid Umeå universitet finns med bland de fem som tilldelas forskningsmedel från Börje Salming ALS-stiftelse. Detta är stiftelsens första tilldelning, som totalt omfattar 6,3 miljoner kronor till svensk ALS-forskning.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Två stiftelser med anknytning till Umeå väljer att donera sammanlagt 40 miljoner kronor till Umeå universitets forskning runt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, mer känd som ALS.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Ögonmusklernas motståndskraft vid ALS

Ögonmusklernas motståndskraft vid ALS

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett neurodegenerativt syndrom som innebär nervcellsdöd av både övre och nedre motorneuron vilket leder till förtvining av skelettmuskulatur, förlust av viljestyrda rörelser och andningssvikt. Ögonmusklerna har visat sig ha särskilt unika egenskaper jämfört med annan tvärstrimmig…

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra typer av muskelfibrer förtvinar. Det visar forskning av forskare vid Umeå universitet och…

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Mindre fysisk aktivitet för vissa barn med CP

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

En svensk variant av det fruktade fästingburna TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Varje år delar Umeå universitet ut priset till Amanda och Per Algot Mångbergs minne. I år går priset till Peter Andersen vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, för hans insatser inom ALS-forskningen.

Förbättrad diagnostik av neuromuskulära sjukdomar med utvidgad helgenomsekvensering

Förbättrad diagnostik av neuromuskulära sjukdomar med utvidgad helgenomsekvensering

En ny svensk studie kring orsaker till neuromuskulära sjukdomar har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Neurology. Studien är gjord av forskare i gruppen Sällsynta diagnoser vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, i samarbete med läkare…

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Det fruktade fästingburna TBE-viruset infekterar olika typer av hjärnceller i skilda delar av hjärnan, beroende på om den drabbades immunsystem är aktiverat eller inte. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.