Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Anna Falk, professor i neurovetenskap och stamcellsforskare vid Lunds universitet, ska leda nyinrättade LU-ATMP. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– Min vision är att vi ska accelerera utvecklingen av alla de avancerade terapier som är på gång inom Lunds universitet. Tillsammans med hälso- och sjukvården och Life Science-industrin har vi potential att på ett avgörande sätt bidra till nya banbrytande behandlingar, och i vissa fall bot, där det inte finns så mycket att erbjuda dagens patienter, säger Anna Falk.

Med många års erfarenhet inom stamcellsforskning i ryggen kommer Anna Falk att leda insatserna för att driva och stötta ATMP-forskning och utveckling vid Lunds universitets centrum för avancerade terapiläkemedel (LU-ATMP). För att lyckas krävs stamcells- och genterapiforskning i frontlinjen. Och de förutsättningarna finns på plats vid Lunds universitet genom ett stort antal forskargrupper som bedriver internationellt framgångsrik experimentell och translationell forskning inom cell-, vävnads- och genterapi.

En anledning till att allt fler avancerade terapiläkemedel utvecklas nu är de framsteg som gjorts inom molekylärbiologi, genteknik och cellterapi.

– I en rapport* som presenteras denna vecka kunde vi identifiera 23 pågående ATMP-projekt, och det bara vid Stamcellscentrum. Sedan finns det annan forskning relevant för ATMP-utveckling, såväl inom Medicinska fakulteten som vid Lunds tekniska högskola, säger Anna Falk.

Avgörande blir också samverkan med ATMP-center vid Skånes universitetssjukhus och Life Science-industrin, menar Anna Falk.

– Avancerade terapiläkemedel är inte bara en trend, utan representerar en ny era inom medicin. Sverige har en vision om att bli världsledande inom ATMP-utveckling och det finns många ATMP-projekt med stor potential inom svensk akademi. Man kan likna det vid unika och värdefulla frön som odlas fram och som kräver ett mycket speciellt omhändertagande för att utvecklas till innovativa och verkningsfulla ATMP-terapier. Jag vill att LU-ATMP ska bidra till att vi skördar dem i Sverige, säger Anna Falk.

Första steget på väg till en ny sådan behandling tas ofta inom akademin. Redan där, menar Anna Falk, behöver forskarna stöttning och råd för att de produkter som sedan går till klinisk prövning ska kunna skalas upp och bli ett läkemedel eller terapi för att nå många patienter. I det kommer hon tillsammans med vice centrumföreståndare Mats Ohlin, professor i immunteknologi vid Lunds tekniska högskola, fylla en viktig roll.

Liknande poster

Avancerade terapier ska göra life science-kluster till världens främsta

Avancerade terapier ska göra life science-kluster till världens främsta

De båda ATMP-centrumen hos Karolinska och Uppsala ska samarbeta inom det snabbt växande medicinska området avancerade terapier, som omfattar läkemedel baserade på celler och gener, och bli bäst i världen.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Avancerade läkemedel för svåra sjukdomar ska utvecklas vid Skånes universitetssjukhus

Avancerade läkemedel för svåra sjukdomar ska utvecklas vid Skånes universitetssjukhus

Avancerade terapiläkemedel har potential att bota sjukdomar som tidigare varit obotliga. Nu tar Skånes universitetssjukhus klivet mot att tillverka egna sådana terapiläkemedel – för att få behandlingarna snabbare till patienterna och samtidigt stärka forskningen.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren.

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av…

Så kan elektroterapi ges utan kirurgi

Så kan elektroterapi ges utan kirurgi

Forskare vid Lunds och Göteborgs universitet, har framgångsrikt utvecklat temporära, organiska elektroder som smidigt kan integreras i biologiska system. Metoden, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications, öppnar upp för en framtid där bioelektronik både kan implanteras i och avlägsnas…